Stoppa Tiden

Hjälp jag hinner inte med, jag far och flänger, in på lägenhetsvisningar, in på hemnet, jobbet, handla, laga mat, besluta sig, och försöka sova i mellan, går så där kan jag meddela.
Funderar, har jag råd, vart vill jag, får jag plats med alla möbler, vad måste jag välja bort, hela tiden maler man på, man får ingen ro, antar att den kommer när det är klart, med allt, eller så kommer sorgen ta över igen, jag vet inte.
I Lördags var vi hemma hos bekanta, firades födelsedag, de har ett inglasat uterum, jättefint, utanför glaset finns en liten gräsmatta, och de har en lampa med rörelsesensor, och en märklig sak var att lampan tändes stup i ett, säkert över 20 gånger, jag var framme och tittade efter en katt eller djur som kunde ha satt igång lampan, men varken jag eller någon annan så något, och vi var flera som satt vänd mot det hållet, jag tror det var Lasse som var och hälsade på, han ville också vara med...
på vägen hem, envisades S med att inte koppla in min vän GPS för hon kaxig som vanligt försäkrade att hon hittade.... mmm tjena !!
Vi var i Spånga, och när vi är i Järva krog, frågade jag om hon fortfarande var säker på att vi var på rätt väg hem.... en nyttig lärdom att lilla fröken S inte alltid har rätt och vet.... Lasse skrattade säkert där uppe,  men han är nog nöjd med att jag inte slirar med kopplingen längre i hans bil...
Sedan visningarna av huset nu är över, och det var verkligen så fint och superstädat i hela huset, sedan dess, har misären flyttat in, vet inte vad som hände, jag hinner inte, orkar inte, vill inte,  det blir att ta ett kraft tag i helgen och styra upp allt igen.
Det är inte kul, vad hade jag gjort om inte S bodde hemma, antagligen flyttat in till C i hennes lilla 1a.... nää

Hus

Ikväll skrev jag på köpekontrakt av försäljning av villan.... och jag trodde att jag skulle känna lättnad och frihet, men istället är jag sorgsen.
Jag som varit på väg så länge, jag som förbannat hus och tomt, så många gånger.
Köparna är unga, med massor av drömmar, och planering,  deras dröm har bara börjat....
De satt på andra sidan bordet och höll i handen, han smekte henne på låret ofta, sa älskling minst 1000 gånger.... förklarade alla svåra ord hon inte förstod, de kramades ute på parkeringen och skulle hem och fira.... så satans lyckliga.
Jag känner mig tom, och ledsen, får bita mig i läppen, inne på pizza hut, så jag inte börjar grina vid kassan, Det var ju inte så det skulle bli, inte alls.

Bud

Efter många om och hur, och papper, kommun, och 1000 samtal, så hittades ett medgivande från en granne, vid tiden för utbyggnad, ett papper som kommunen faxat över till mäklaren, men han hade inte registrerat det.....äh okej, Tack för alla de timmar i panik och frustration.
Jag pendlar upp och ner, ena stunden glad över att det faktiskt kom en hel del folk på första visningen.
så idag har det faktiskt lagts ett bud på huset...men ågren är inte över för det,  massa som måste funderas på, och varför känns det som jag som säljare verkar ha alla skyldigheter, att besiktiga, laga tak, ta försäkringar, komma med alla uppgifter om när och hur och varför.
det var 8 stycken som skrivit upp sig på listan, för de tyckte inte om planeringen, eller att garaget var för litet...jag blir fan sur, jävla människor som kommer och dissar mitt hem... up yours !!
Men är väldigt lättad över att rätta papper fanns, och på de ritningar som jag har så syns det klart och tydligt att tomtgränsen inte går igenom huset....
Och jag vet att Lasse hade inte gått med på att köpa huset om det fanns några oklarheter...no way.
Det är så svårt att vara ensam, varje dag tänker jag att kom tillbaka Lasse, hjälp mig, bär mig igenom detta, led mig....

Jag ger fan upp snart.

Varför blir jag förvånad, att det kommer att skita sig totalt, jag borde ha lärt mig  att allt går åt helvete, vad det är rör sig om.
Visning 2 ikväll, hastar hem, sveper runt torkar av en gång till, tänder en miljard ljus, och så ska det brinna i kamin, och det vill inte, går säkert flera dl av tändvätska, papper och en hel del förbannelser över kall ved, eller vad det nu beror på.... jag kör med öppna spjäll allt för det ska brinna som fan.
Mäklaren är försenad, han skulle vara på plats en kvart innan, det står bilar utanför med spekulanter, men ingen mäklare, när det var 6 minuter kvar ringde jag och frågade var han var....

De kom en del bilar, en del som  var här igår, kom igen.....skönt att det är över, är känslan när vi kommer hem igen, mäklaren är kvar... och det han nu säger får mig att tappa all energi.
Han visar upp foldern på huset, det som han ger till dem som kommer, och på mark kartan, går tomtgränsen genom vårat hus ?
Han tittar på mig och säger
- De har på pekat att taket bognar,  och en annan sak, och det här är viktigast för hela affären....
- Enligt lantmäteriet så går tomtgränsen genom vardagsrummet som är tillbyggt 1971, och jag får inte fram några uppgifter på det, för jag har inte fått tag i någon på Haninge kommun som kan svara på det...
Det drar en iskall vind rakt igenom kroppen min, jag får svårt att andas, men håller god min, letar fram pärmen som det står hus på, där Lasse samlat en massa papper....
jag bläddrar, letar, ber att det ska finnas någon jävla papper som hävdar motsatsen...
Och vi hittar något som ser ut som mark karta, där tomten är utritad, där finns stämplar, och datum....
Jag lastar över alla papper på mäklaren.... han går, med orden, jag ska försöka få tag i någon på kommunen i morgon..

Jag släcker, blåser ut ljusen, vandrar genom rummen, allt jag känner är tomhet, uppgivenhet, tänk om jag tvingas bo kvar, här mot min vilja, i värdens ende, i byhåla, med dessa grannar....

Häller upp en whiskey, Macallan, singel Malt, Lasses favorit, skiter i att det är måndag, bryr mig inte...
Varför kollade inte mäklaren upp detta innan visningen, det är väl ganska självklart att de som kommer frågar om tomtgränsen går rakt i genom huset, om de måste riva hela vardagsrummet och garaget för det inte finns ett bygglov...
Är det inte hans jobb att ha alla papper på objektet, foldern som jag fick se idag för första gången, är det inte hans jobb att ta reda på, kunna svara på alla frågor om hus, grund, tomtgräns och fan allt.
Jag har i månader förberätt mig för´det här, kastat ofantligt mycket grejer, möbler, städat i timmar,
för främlingar som kom för att dissa, och en mäklare som inget vet.
Jag ger fan upp

Husvisning 1

Som det har städats, det har putsats på minsta lilla grej,  på golv, i tak, lister, kyl, frys,skåp.....  och det har på gått i timmar, färska blommor, frukt,  duschartiklar i skurhinken gömdes i linneskåpet, tandborstarna i städskåpet, det har tryckts ner grejer i lådor, mattor ihop rullade, i förrådet.
När mäklaren kom, så var det första han sa, att det var jättefint...
Och jag var lite nervös, faktiskt  tänk om det inte kom någon, tänk om ingen vill ha huset, där vi satt vår prägel, och färg på, när vi köpte huset, var allt vitt, utanpå, och inne, varje vägg var vit, ja eller skitvit, det var så tråkigt, och nu finns det inte en enda vägg som är vit inne, det är färg vill jag lova.
Jag vill ha färg, rött, blått, grått, rosa självklart, kommer ihåg när vi målade om rummet där gojorna sitter, vi bestämde att blått skulle det vara, och vi handlade färg valde efter färgprover i butiken,  och blått blev det, tokblått,  på den tiden satt Kråkan vår lilla vita kakadua fritt, hon gick ut och in ur sin bur som hon ville...
vi sitter och kollar på TV när hon kommer gående på kvällen, trots att det var mörkt och släkt i deras rum, tänker väl inte mer på det, utan stäcker ner handen och ta upp henne, räcker över henne till någon av flickorna...
Sen er jag och känner att jag är alldelens blå på haden.... så tittar jag på henne, och hon är tokblå halv hon från bröstet ner till fötterna.... hon har i mörkret klättrat rakt ner i färghinken som stod kvar.... som tur var färgen vattenlöslig annars hade hon varit blå än förmodligen... oj så vi skrattade, vi hade fågel spår i hela hallen, och hon var måttligt road.....

Så bilen fick gå en stund, så den var varm, när vi flydde hemmet, fåglar inlindade i handukar och filt... Åkte hem till en kär arbetskamrat och fikade.
Det kom folk och tittade, varav 12 skrev upp sig, och enligt mäklaren är det bra, sen kan OS och skidor kanske spelat en roll, vem vet, imorgon kväll är det dags för visning 2, kvällsvisning...
Då ska det brinna i kamin, mysfaktor 1000, tända ljus, idag brann 24 st värmeljus och alla lampor skall vara tända, det tog nog mäklaren en god stund att släcka och blåsa ljus...hehe  ja han tar bra betalt så kan han få jobba lite.
Det var 2 trötta pippis som kom hem, även jag och S var trötta, ska bli skönt när det här är över, det är vid sådana här visningar som man inser hur mycket av ens hem som är personligt....sådant man inte vill att totala främlingar ska stå och glo på.
Det är så fint hemma nu, knappt att man vill röra sig, för att stöka till igen...

Valentines day

Det är som få ett slag i ansiktet, en käftsmäll,  alla de mentala steg man kämpat sig upp för,  försvann med dagens första andetag....  Alla Hjärtans dag !!
Allt  som var, inget är som det brukar,  tänk att en dag kan göra skillnad, sa alltid till Lasse att inte köpa rosor på denna dag, för det gjorde mig förbannad att de höjde priserna till det dubbla, så vi bestämde alltid vi äter en god middag i stället, lite vin, mys liksom
Lasse var fantastisk, han skickade blommor till mitt jobb, var jag än jobbade, Ica, Martin Olsson, blommor med bud.... Han skrev alltid samma sak... Jag älskar dig din Man.
Nu kommer det inga blommor mer..... 
På bordet hemma, stod den krukväxt med rosa blommor, och en handskriven lapp, 
Jag älskar dig min underbara mamma !!  Fantastiska  fina barn vi har...
Det har bara gått fyra månader, det har inte blivit lättare...

Lägenhet

Så himla svårt att hitta någon lägenhet, med mina önskemål och krav...
Och när jag hittar en, så blir jag så euforisk det bubblar, i hela mig, på en sekund har jag möblerat och planerat... men så kommer det någon gris och slänger upp 200 000 över utgångspriset.... då deppar man ihop, intalar mig själv att det är nog inte meningen att jag ska den lyan...
så himla frustrerande, och jag räknar, funderar, var går gränsen, hur mycket ska man höja, gillar jag området, finns det grovtvätt stuga.... allt vimlar runt i skallen.
Det ska bli skönt när jag väl hittar något, men tänk om jag måste ta en lägenhet som jag igentligen inte vill ha, pga av priset, eller något annat.
svårt är det i alla fall..

Semester

Bara ordet ger mig ångest,  det känns så meningslöst med semester, det finns inte längre någon att planera med, önska med, resa med, hela ens tillvaro försvann med det sista andetaget.
När ska jag ta semester, de frågar på jobbet så klart, hör hur det planeras, beställs resor, hur alla längtar, jag var precis lika dan, räknade veckor, tills det var dags att vila ut, sovmorgon, långfrukostar, sol, bad och en massa härliga varma sommarminnen att samla på.
Jag får frågan om båten, om jag ska behålla den, men hur kan jag det, hela den är fylld med det som var, fylld med ett liv jag aldrig kan få igen,  hur jag och Lasse, och ibland flickorna gjorde sommaren.. Det var vår båt, inte min.
Ett helt annat liv, vänner, skärgård, gemenskap, sill luncher, grill grogg, melodikryss,  regn mot kapellet, fisk, fånga kräftor, sol, bad och kärlek.
Hur ska jag kunna fylla dess tomrum, fyra semesterveckor, med vem, varför, när ensamheten håller på kväva mig över en helg.
Världen snurrar fortfarande på utanför fönstret,  finns dåliga dagar, och mindre dåliga dagar,  jag gråter fortfarande, inte varje dag, inte varje kväll.
Jag bor i skuggan. i mörkret släpper jag taget om styrkan att fortsätta gå ett steg i taget, jag kan stanna tiden, en kort stund, i mörkret pratar jag med Lasse,  i mörkret någonstans är det bara han och jag, även om det bara är för en kort sekund.
Semester har fått en helt ny innebörd, kan jag ta semester från mig själv...

Tiden

Jag förstår inte vart timmarna tar vägen, de flyger iväg, samtidigt som dagarna går sakta, fyllda med sorgen.
C var ledsen idag, alltid känsligt att konstatera att det är 4 månader idag som vi förlorade Lasse.
Den här helgen, är nog den första på väldigt länge som inte är full fart med hus, tippen, städning mm
Men det är klart, det blir städning och tvätt, endå, det går liksom inte att komma ifrån.
Ikväll kryper jag ner i rena lakan, och i morgon kommer en firma som ska tvätta fönstren i vardagsrummet, de som jag inte når från utsidan, samma fönster som inte går att öppna.
Imorgon så kör Damkronorna sin första match, så som idag, är det OS som gäller, och fint besök fick vi idag, av kära vänner, och syskon.
Nu ska jag och S smaka av den Räk risotton, med vitlöksbröd, till middag, och kolla på Mello !!
kram  kram

4 Februari

I många år, har den 4 februari varit den värsta dagen på hela året, dagen då mamma gick bort, och 2 år senare även pappa, av alla dagar som finns på ett år, så blev det samma datum.
I många år så hade jag migrän från helvetet, just den dagen, men efter ca 10 år så lättade det, sorgen finns alltid där, men jag klarade av dagen utan att vakna med migrän.
Tills nu, tänkte inte på det förrän i förmiddas, jag hade migrän i bussen hem från Ullared, i söndags, igår tog jag semester, vilket visades vara klokt, för jag vaknade med migrän, och samma som i morse.
Tog en tablett vid 04,30 som inte hjälpte,  tog nästa vid 9,00  då hade jag tagit ut semester idag också, kändes som det var lika bra.
Min chef frågade vad som utlöst migrän, hade inget bra svar på det, tills 10 öringen ramlade ner, visst fasiken det är ju den 4 februari idag, och med ens så blev allt förståligt..
Självklart har allt det här med Lasse triggat igång spänningarna igen, över jobbiga saker, dagar och saker man spänner sig för..
Ibland blir allt så glasklart.

Jag minns min mammas sista dagar väldigt klart, hur förändrad hon blev med all kortison som de pumpade i henne, hon tappade allt sitt hår, hon var uppsvullen av alla mediciner, det var hemskt att se, hon blev svullen, och Lasse tynade bort på några få veckor.
Mamma blev 50 år, hjärntumören segrade, det tog knappt 6 månader, Lasse från fullt frisk 10 veckor.

Om några timmar är det den 5 februari, då är det 365 dagar kvar tills nästa gång, men den 8 oktober, kommer allt närmare, och den årsdagen kommer inte gå förbi med lätthet.

Ullared

I helgen var jag och 2 bussar fulla av kvinnor som var på turne, tillsammans med Magdalena Graaf, och Mona Lundgren, 2 st bloggande kvinnor, 2 st som har en otrolig ork, och ett sinne för göra härliga saker till oss vanliga som fick följa med.
Det var min första Ullareds besök, och visst var det billigt, handlade mer än jag trodde....hm jag som ska flytta, men det blev nya påslakan set, underlakan, kläder, väska, smycken med mycket bling på, jag gick till och med ner på herravdelningen, den som har allt där urtråkiga som verktyg bla, där hittade jag en spray flaska med flytande isskrapa, ska bli intressant om den funkar.
Bussarna gick från centralen kl 06,30 så vi gick i ottan, och som alla coola satt vårat längst bak i bussen, vi öppnade första skumpan kl 9 hehe, och så fyllde vi på med en klunk jäger då och då...vilket ogillades och kommenterades av tråkgänget från landet som satt oss närmast.
Har bara ett svar till det l dont give a shit vad ni tycker.
I Jönköping stannade vi på MAX som bjöd oss alla 100 på hamburgare,  väldigt snällt verkligen, satt som en smäck kan jag säga.
Hotellet vid Ullared, var faktiskt jättefint, man behövde inte gå långt alls, och jösses vad grejor de hade,  alla hittade något bra, och någott man bara måste ha...
På kvällen kom Ullareds VD Boris upp och hälsade oss välkomna på restaurangen Harrys som var bokad för oss, han berättade att en bra Lördag drar de in 32 miljoner,  på en dag,  helt galet.
Vi hade köpt lotter i bussen, som de hade dragning för, jag fick betala och min C vann, vete fåglarna hur det gick till, hon vann presentkort på Have2have för 1000 spänn.
vi skrattade mycket, hela resan, söndagen började med shopping, och sen frukost på kaffebaren inne på Ullareds varuhus, en moccalatte kostade bara 20 spänn, en räkmacka 38 bagis, smakade extra gott.
Bussarna packades för hemresa, kl 12, men jag vet ärligt inte vad vi hade för chafförer, de kunde inte få på AC i bussen, och inte heller packa alla väskor, C blev irriterad över att de stod och kliade sig i huvudet, så hon klev fram och tog tag i väskorna, för alla hade monster väskor fyllde med Ullareds fynd, och visst fick det plats tillslut.
Hemresan är ju aldrig så särskilt kul, men vi gjorde vårat bästa, vi höll låda där bak, i säkert 5 timmar av de 6 till de andras förtret säkert....
Det var ett trött gäng som steg av på centralen, och så glad och nöjd med de fina goodie bagsen vi fick med en massa fina saker i, och framför allt gemenskapen, och alla skratten.
S var jätteglad över sin väska med nitar, och tröjan, och smycket, bla,
Var väldigt skönt att sova i sin egna säng igen.