Olycka

Jag och S var på väg hem från tippen, när bilen framför stannar till, vi ser att det rycker kraftigt på andra sidan av vägen, och mitt i gatan kommer en hund modell större, den haltar kraftigt och virrar omkring med kopplet släpande efter, jag och S går ur bilen och så ropar jag till de som stigit ur bilarna bakom oss, att ta hunden, det står en tafatt kille och vet inte vad han ska göra, och jag förstår att det är en riktig otäck olycka som just har hänt, vi är flera som springer fram, till bilen som ligger i diket, föraren sitter kvar i bilen, där förarsätet borde vara, är det ett jättestort träd som nästan delat bilen,  jag ser blod och glas,  vindrutan ligger ca 7 meter framför bilen.
Vittnen som åkt bakom berättar att han körde som en galning, körde om, flera bilar samtidigt, sen fick han möte, och sladd som inte gick att häva.
Vid krocken, satt hunden i bakluckan, slängdes igenom last nätet och ut genom vindrutan, katten som var i bilen  försvann ut i skogen.
Det tog ca 7 minuter innan jag kom fram till 112,  och att förklara var, på vilken väg olyckan var när man inte vet namnet,  frågade hon som körde bussen vad gatan heter, men hon visste inget, hur som helst så var räddnings hjälpen på väg, men det var redan försent, mannen i bilen var död.
Jag såg aldrig hur han såg ut, vill inte ha den bilden på näthinnan, och det var andra som redan var framme hos föraren.
Och det låg barn saker på marken, en ryggsäck mm., förstå hur makan, och barnen kommer få beskedet att deras pappa och make omkommit, stackars dem.
En märklig sak är dock, jag pratade med 112 om en djurambulans till hunden, och får svaret att vi har ingen... jo det finns det visst, men du kan inte larma ut den via 112, det är väl lika bråttom oavsett om det är människa eller djur, i alla fall tycker jag det.

Livet ä skört, och en sådan händelse som vi fick vara med om idag, får en att tänka lite vad som är viktigt, hur bråttom har man igentligen, är det verkligen på liv eller död....

Dipp ner

Det vänder så fort, ena stunden okej, till nästa så glider man ner i det bottenlösa sorgen.
Tänker mycket på om vad Lasse tänkte, förstod han att det var kört, han sa många gånger att han skitigt i det blå skåpet, men visste han, vad kände han.
Jag vågade aldrig ta upp ämnet om hur och när, och hur han ville ha det när det var över, kan bara gissa, att tal om döden, då har man givit upp hoppet.
Nu är han bara aska, och mardrömmen jag lever i, tar aldrig slut.
Kan ärligt säga att om jag inte hade haft flickorna, hade jag änns kommit upp ur sängen, jag tar strid med mig själv varje dag.
Vem ska hålla om mig nu, vem ska torka mina tårar, och vem ska stå bakom mig när världen snurrar på....
Drömmar finns inte längre, vad tjänar det till, hur kul är det att gå på bio ensam, ut och äta en god middag, se en föreställning, resa till nya platser, vem ska hålla mig i handen.
Det gör ont i hela mig.

Graven

Så  kom brevet man fasat för, där de bekräftar att Lasse är begravd.....  Och det var fruktansvärt brev... Att stoftet efter Lasse är nu begravd, datum när han kremerades, nu är han bara ett gravnummer.
Jag har läst brevet säkert fem gånger, för det är så overkligt, mina fingrar stryker över bokstäverna, det är nästan så jag förväntar mig att det ska bränna till.
Det blev idag, efter jobbet som jag skulle till graven, för första gången, jag köpte blodröda rosor under lunchen. Lasse och jag gav varann blommor då och då, han gav mest till mig, 3 röda rosor = JAG ÄLSKAR DIG.... ibland köpte han rosa rosor, för det är min färg, rosa...
Jag har fått bita mig i läppen flera gånger idag, för inte gråta,  på vägen dit, till skogskyrkogården, det dunkar i hela kroppen, varje hjärtslag dånar i huvudet....
Jag möter upp SEA utanför ingången, vi får leta ett tag innan vi hittar rätt sten,  vi hade passerat den 2 gånger,  det är en liggande sten, med bronsplatta med namnet, när vi väl hittar rätt kvarter som de kallar områdena, jag ser namnteckningen direkt, den jag kopierade från hans körkort, de har förstorat upp den, under står hans namn och födelsedatum och hans dödsdatum... det finns inget jag älskar dig, saknad eller några andra ord, bara hans egen namnteckning och namn och datum.
Jag lägger mina rosor bredvid, man får visst inte lägga blommor eller ljus på själva stenen, det skiter jag i... vi pratar lite jag och SEA, när han klappar om mig, och lämnar mig ensam med min sorg, jag kan bara nicka, kan inte säga något, rösten finns inte.
Jag faller ner på knä i den våta jorden, gråter och pratar högt med Lasse, hur mycket jag saknar honom, att jag alltid kommer att älska honom, hur ska jag klara mig utan dig,  mina fingrar stryker över hans namn de känns kallt mot huden..... Det passerar bilar på vägen bakom mig, de kör för fort och jag blir irriterad, det var ju inte så här jag ville ha det, men hela omgivningen är under uppbyggnad verkar det som...
Jag säger adjö och lovar komma tillbaka snart, jag ska berätta om lägenheten.
Vi åker till en grav till, den är jättefin, med blommor, änglar, stenar och massor av kärlek över en son som inte längre är med oss....
Jag skulle göra vad som helst för få tillbaka det som var ett liv innan.... Det är så tungt. Det är så ofattbart.
Vill ni besöka så är det i Askgravslunden, ligger efter minneslunden,  30 E  Grav nr 92
Vila i Frid min älskling

Telefonsäljare

Alltså hur svårt kan det vara att företag som sysslar med försäljning där jobbet går ut på att ringa hem till folk, för att pracka på det ena och det andra.
Och hur jävla svårt kan det vara att de uppdaterar sina register eller kör en koll mot skatteverket eller vad man nu gör,  telefon ringer minst en gång i veckan med säljare som söker Lasse, och varje gång så blir jag alldellens  tyst... vad ska jag säga ...
-Han finns inte längre.
- Han är död
- Han har gått bort
-Nej han är inte hemma längre
-Han fattas oss.
När jag igentligen bara vill säga.
- Men för fan, ring inte hit igen, gå och dööö, dra åt helvete....
Men det är inte jag,  artig och biter hellre ihop,... och de som sitter på andra sidan av luren, gör ju bara sitt jobb, det är ju inte deras fel, att deras register är kass...  och så jobbar jag själv som säljare, det händer säkert dagligen att jag muttrar till någon kund som ger något spydigt svar..  surgubbe, surpotta, Men alltid efter jag lagt på luren...Och jag ringer till människor som är på jobbet... skillnad det minsann.
Och en då är vi med i NIX.

Lägenhet

Då var det klart, äntligen, en stor tung sten som föll....
Det blev en 4 rums lya, med en uthyrningsdel, det blir som en liten lägenhet, till S, där hon har ett rum, med bästa fönstret, och egen toa, med dusch.... in med en mickro, en liten kyl, dörren i mellan har lås,,,, Sayonara baby !!
det kommer bli så bra, pippisarna får eget rum, precis som idag, och jag har ett sovrum och så ett vardagsrum, som har en spegelvägg a la 80 tal..
Färgerna i lägenheten är väl inte de roligaste, grönt kakel i köket ???  och terracotta färgade klinkers på golvet i hallen och köket, en stor ångdusch i badrummet, den har lite speciella effekter som tvättmaskinen har en inbyggd tumlare... ugnen har inbyggd mickro... okej ska bli intressant.
Jag kan se mig själv med en kopp kaffe en lördag morgon i köket.... ser fram mot att få flytta.

Celine Dion - Water And A Flame (Lyrics)

Idag kan jag inte titta på Lasses foto utan att grina ögonen ur mig..... känns som jag är nere på botten igen, vad hände....
Fastnade så för Celines Water and a Flame,  säger en liten del om hur man känner...
Vad hände ?
Varför Varför Varför !!!

Bara Låg

Det slår om fort, från normal till låg, ledsen och nere.
Jag pratar med Lasse s foto varje dag, säger Hej Älskling, och så stryker jag honom på kinden, han står vid minnesmärkena Ground Zero i New York, det var hans högsta önskan att komma just dit, se vattenfallen, namnen höra historian om hur det gick sedan.
Idag är jag väldigt glad över att vi hann dit, min önskeresa är Hawaii Pearl Harbour för att se Hangarskeppet Arizona som ligger kvar, kommer jag någonsin dit, och vågar jag åka, tänk om det är det sista jag gör....
För några dagar sedan, fick jag lätt panik att hitta en lägenhet, nu har det gått över till total panik, kan inte sova, grubblar, räknar... varför gjorde jag inte så, eller varför tog jag inte den....fram och tillbaka.
Just nu lutar det åt att det skiter sig, att jag får ställa hemmet i magasin och bo hos någon snäll själ som erbjuder en säng... men det är ju inte bara jag, det är S, och 2 gojor som måste med... och bara det att man tvingas att be vänner och snälla själar om flytt hjälp fler gånger än en... det är ju liksom inte roligt att köra flytt.
Jag orkar inte ens packa längre, annars så tog jag en låda här och en där när jag håller på att röja...

Det var ju det här jag och Lasse skulle göra tillsammans, vi skulle gå vidare, mot en ny fas, nya äventyr, så sket sig det så totalt.
Det som var tradition för ett år sedan finns inte längre, påsk, valborg, kristi flygare, midsommar.... det finns inte längre.
Fredagar, myskvällen nummer 1, vin, räkor, tända ljus, kram och gos.... jag bara åkte rakt hem.
Någonstans på vägen hem så slog det om

Tv

Idag kom den nya TV boxen, den som skulle ta en vecka att få hem, kom redan efter 2 dagar... sweet lord Thank you.
Jag har ju 2 tv kort, ett i vardagsrummet och ett i sovrummet mitt,  så igår låg jag i sängen och kollade in GRAY´S  efter 20 minuter... KLICK !!  DU HAR INTE ACCSESS TILL DENNA KANAL !!!¨
Jag tror det fan brann en säkring direkt...  rusar in till S som ligger i godan ro i sitt rum och kollar....
-Ta hit kortet och följ med.... hon fattade ju ingenting...tänkte väl att nu har det hänt något allvarligt..
Jag kan inte se på Grays... in med hennes kort, och se det fungerade...Phu !
Nya boxen så fin, lyser blått och surrar inte alls, som den gamla... de skickade med en förpackning mickropopcorn i lådan.... någon har tänkt till.
Tänk dig en hel helg utan att kunna se på TV !!

APOTEKET

Alltså vad är det med de som jobbar på Apotek... ärligt talat.
Så fort man sätter foten innanför dörren, är det som stiga in i twilight zon av något slag, de har ingen känsla för hur många som väntar, de fortsätter i sitt lugna sävliga tempo, ja tempo var ju att ta i.
Apoteket hemma är nog värst, alltid samma sak, många som väntar på sin tur i receptkön,  då kan det stå personal och plocka upp varor, eller torka en hylla, eller stå och småprata i god ro.
Jag har jobbat med och i restaurang, haft egen krog, jobbat i butik i 12 år.... prio 1 har alltid varit kunden, och framför allt beta av kön, som väntar, vad det än har varit... människor gillar inte att bara stå och vänta...inte någonstans.
Men det har inte personalen på Apotek anammat, en gång satt vi 3 stycken och väntade på apoteket hemma, och plus att det stod ett antal runt om, då pratades det högt om hur usel servicen och den uppenbara "jag ser inte alla kunder som väntar" vi var alla rörande överens om samma sak...
Och efter det har jag liksom tänkt på just det hur möter de kunden... och faktiskt så är det likadant på de jag har besökt ett  flertal gånger... som idag Apoteket vid centrumet,... The Twilight Zon ....
Jag hämtar min tandkräm, tar en kölapp, det är en före mig, som nu får hjälp... efter ca 5 minuter går den kunden ut.... vad förväntar man sig då...jo att de trycker på knappen, nästa nummer, nästa kund.... Men tjena hej   Nej.... då står hon, och trycker ut massa kvitton, och skriver på, skakar på huvudet, och muttrar lite för sig självt, och så fortsätter det i flera minuter än 5 det sitter en människa i kassan, stirrar rakt fram, rör inte en muskel... sen försvinner människan bakom disken... jag är helt ensam i hela butiken, inte en enda själ ser mig, Hållå  är jag osynlig det måste jag vara.
Då lessnar jag, och jag har tålamod, brukar sällan säga ifrån, vill ju inte vara en bitter bitch från hell, eftersom jag jobbat i butik, så vet jag att det finns många bittra bitches, och sura karlar...
Men nu fick jag nog, vänder mig om till zombien i kassan som fortfarande stirrar bara rakt fram...
-Men hallå är det ingen som jobbar på det här stället ??
Då vaknar människan i kassan, med ett - äh va joo, hon reser sig och går mot disken för recept utlämning
varpå jag inte kan låta bli  - Är du riktigt säker på det ?
- kassörskan kommer tillbaka med orden - hon kommer.
-Fantastiskt !!
Hon i receptkassan var sååå trevlig, - om du tar en till tandkräm får du den gratis, å den är så bra den där, och har du klubbkort så får du bonus  bla bla... och jag var lika trevlig jag.... Tack för hjälpen, hej då...bla bla.... på vägen ut, ser jag människan i kassan, hon sitter på sin stol, och stirrar bara rakt fram ??? Jag som kund, var inte värd ett leende, eller ett Tack inte ens ett Hej då.
Nu kunde jag ha gått fram och sagt typ,  Du förlåt att jag störde,  men jag är inte så dryg av mig, och så kommer jag ju alltid på efteråt vad jag skulle ha sagt eller gjort, så är det ju alltid.
Bli mer och mer övertygad... det är Twilight... deras reklamkampanj... skulle kunna vara
Apoteket... bortom skymningen !
eller
Apoteket vi stressar inte din vardag !
Kan det vara något i luften, eller väggarna vad vet jag.... men mysko är det.

Blir fan galen...

Det är som det gått troll i det mesta jag tar mig för...
känner panik att jag inte har hittat en lägenhet,  nu är det bara 2 månader kvar... och de som köpt huset vill in tidigare.... när jag bokade upp möten med mäklare för huset så ställde jag frågan, ska jag sälja huset först eller hitta lägenhet först.... alla, och då menar jag samtliga ALLA, sa att det var bättre att sälja hus först, sen i lugn och ro kolla lägenhet... jo tjena lugn och ro....yeah Right!!
Många lägenheter säljs innan visning, det är ett heltidsjobb att ringa, maila, leta, åka kolla, mm 
Det budas vilt, och jag som är ensam har inte råd att slänga upp 200 000 pickadoller över utgångspriset , för mig är det ofantligt mycket pengar.

Som inte det var nog så gick min TV box sönder idag.... hjälp vad gör jag nu ?  Alla samtal jag haft med just boxer om abonnemang, blir matt bara jag tänker på det. de har bombat mig med orderbekräftelser, mail, frågeannalyser, och C har suttit i långa samtal med dem, när jag inte pallade.
Men tack och lov för kundservice,  efter ha dragit ur sladd, kort, låtit boxen vila i en kvart, så näää inte ville den, stendöd, helvetesmaskin..... Men så finns det en och annan liten ängel, som han på just kundservice, som ordnade med en ny box, en inspelningsbar, med massor av rabatt, fri fraktkostnad, ja jag får binda upp mig i 2 år.... men okej då, även om jag flyttar till en lägenhet som har tex comhem, så kan jag köpa en liten mojäng, typ en antenn, så kan jag använda boxen och spela in....
- Du grabben jag ringer dig, när det blir aktuellt... lita på det
så en box som kostade 4000 spänn, fick jag för 990 bagis, och en månads kostnad på 250 kr,
jag tyckte det var taget.... kommer säkert få höra av förståsigpåare att det var ett nedköp, eller men så lättlurad du är....eller något annat fyndigt... så tills den nya boxen kommer ( tar en vecka) så får vi se på TV i sovrummet...för man måste ha en sån dära grej, man sätter kortet i, direkt i TVn  men den passade inte i vår nya SMART TV, ja det fanns liksom inget hål som passade  och varför jag har en smart tv, ähh, ingen aning, och tydligen har jag betalat för en massa kanaler som jag inte kan se med min gamla box, något om HD, AB, eller vad den nu var,  trodde en HD var en motorcykel, liksom.

Och så har jag haft en musikapparat, i säkert 25 år, en stapel, med cd spelare, 2 luckor för kassetband, som jag inte använder och, någon equielaizer... ??  fungerat klockrent hur bra som helst, klart av flyttar, tills nu... jag hoppas att jag har kommit åt någon liten knapp, för ljudet svajar, upp och ner, finns ingen volym, man får skruva upp bra mycket, vilket man inte behövde tidigare...
Och jag har tryckt på alla knapparna, inte fan blev det någon förändring, det svajar som ett  gomsegel under en bar runda...  så jag låsas som det regnar.... tills S myndigt talade om att det låter skit, men mamma hör du inte hur det låter... joo jaa och... spelar jag riktigt högt så märks det inte lika mycket...

Sen har vi spisen.... luckan längst ner, som bara gav upp,  Nu har vi... Å förlåt S har limmat, den två gånger, med någon superepoxy lim  ???  så nu pillar vi upp luckan, väldigt försiktigt, och varligt...
Har läst att man kan hyra en man, och då menar jag inte en som ligger i soffan med fjärren till tvn, utan en som lagar och fixar.... var säkert en kvinna som kom på den affärside´n  .-)

Jag kom på att när jag väl kommer till flyttningsdagen,  att hur ska jag få ner alla högtalare som sitter uppe på väggarna, ja ta ner dem är nog lätt, men hålla reda på var sladden skall in, någonstans.... vi har något ljudsystem, med typ bio ljud, och en stor låda, bakom soffan som bullar...
Tur att jag har vänner som är haj på sådantdäriga teckno ljud.... då kanske man kan få veta varför jag har en smart TV...

För några månader sedan var jag på SKODA,  där jag träffade han som sålde bilen till Lasse, jag var där i ett annat ärende, men så kom jag på att det lyser en lampa i panelen, om att en glödlampa är trasig...
Så jag tog tag i en hårslinga och la huvudet på sne, och sa bara
- jo det är så att det lyser en lampa, och jag vet inte vilken lampa det är....
Jag hann knappt färdig innan försäljaren erbjöd sin hjälp,  så han ut till bilen, och kollade, lampor och blinkers, .... tills han utbrister
- aha det är lampan till regskylten, gå in och ta lite kaffe, så fixar jag det åt dig...
- Men gud vad snällt av dig !!!  Jag visste mycket väl att det var reg skyltenslampan.... 
Efter 10 minuter kommer han in med ett brett leende att det minsann var fixat och han bjuder på själva glödlampan....
- Åååå du är dagens hjälte, tusen tack

Är dock lite svårare att blinka med ögonen och lägga huvudet på sne över telefon... men det gick det med idag....

Fy för människan

S blev utskälld och påhoppad igår, hon var ledsen och upprörd när hon kom hem, för att en kvinna och kund till butiken inte vill förstå att halva priset lappar gäller bara på varan den sitter på.
Det var rent personangrepp, där hon skrek ut att S var värdelös, och att det är en skam att hennes pappa fick henne som dotter, och att hon minsann skulle se till att hon fick sparken.

C har en människa också en kvinna på sitt jobb, som ärligt talat mobbar, hon hackar och gnäller om det mesta som C gör, sätter henne i klistret med att inte säga till att "nu tar jag de sista av köttbullarna" typ,  hon kramar om alla utom C när hon går av, utom C, och  hon säger att hon inte bryr sig, men visst känns det för henne, alla de andra får ha musik på  där de jobbar, men inte C och så där håller det på.... småsaker som till slut blir stora

Och det kokar i modershjärtat mitt, jag blir fan rasande, skulle kunna boka en biljett bara för ställa kärringen mot väggen,  och kunden i butiken ska nog vara lättad över att jag inte fanns där just då..
Nu kan ju inte kunden veta om Lasse, men hur kan man säga en sådan sak, till en tjej som bara gör sitt jobb,  det är en skam att människor beter sig så här.....
och tyvärr kommer flickorna möta fler sådana här hemska människor.

Och de vill inte klaga hos högre titlar, de vill inte hamna i lägen där det blir ohållbart, och jag förstår dem, jag håller hellre tyst och biter ihop, tills det verkligen inte går eller håller längre.
Men efter det som hänt oss, så har jag nog blivit mer " nää nu räcker det, nu får det vara nog,  är det för långt att åka, men stanna hemma då, nu är det här som gäller, gilla eller gå, har du inget vettigt att säga, var då tyst,   erbjud inte din hjälp om du inte vill ge den....

Jävlar den som går på mina flickor,  har ett råd till er... spring   spring fort !

Vänta bara

Det är inte riktigt samma sak att ta sig ett glas vin, och ha fredagsmys, i sin ensamhet, på ren svenska är det skit tråkigt.
Men vänta bara, när jag har kommit er alla närmare, och det blir normala avstånd till vännerna, och till jobbet, det ska bli så himla skönt.
Kan se mig dricka vin på ballkongen, eller ballen på slang, ah kan ju inte skriva att jag sitter på ballen och dricker vin..  !!! Äh kan ju bli väldigt fel.... fast nää den tanken behåller jag nog...!!
Jag har alltid varit väldigt social person, älskar ha vänner över på fika eller middag, det är inte utan att bo i byhåla i många år, har gjort att vi varit mycket ensamma jag och Lasse.
Jag har varit färdig med hus länge, trädgård och sådant skit, vattnar knappt blommorna inne, därför har jag endast orkideer, vill inte ha mycket vatten, passar mig perfekt.
Är och kommer alltid vara ett asfaltsblomma, avskyr att gå i skogen, där bor ormarna....hua  kommer ihåg när jag och Lasse skulle gå och fiska, semester,  vi låg med båten på båtklubbens klubbholme ute på Färingsö.
Vi skulle gå till "badberget"  och vägen dit är en liten kort stig bland högt gräs, kanske någon buske, och träd... typ Lasse går före, jag har fiskespöt i en hand och en rom och cola i den andra... frid och fröjd,  näää självklart prasslade till  precis när jag passerar...
Ett galltjut, och ett jätteskutt, rom och colan flög säkert två meter upp i luften för att sedan landa över hela mig.... hjärtklappning i två hundra, shit jag kunde fan ha dött.... Lasses enda kommentar var
- shhhh du skrämmer ju fisken !!
A men tack för den, blöt och kladdig lommade jag ner till båten mumlades du får fan fiska själv...
Jefla djungel, bränn ner eländet ! 

Jahaja men skål då, alla nära, kära och långt borta, jag saknar er, men snart så.... l will be back !!

Otillräcklig

Så känner jag, att jag inte räcker till, att jag inte knäcker koden, lika fort som alla andra, att inte vara slipad och på hugget.
Känns som jag aldrig lyckas svara rätt, eller ta rätt beslut, hur det än blir så blir det fel.
Det är främst på jobbet som jag känner mig otillräcklig, och ibland dum, och korkad... det gör mig låg
i alla fall idag.
Ibland kan jag känna sorg över de som lovade hålla kontakten efter begravningen,  men telefonen är tyst, är det så man säger som ren artighet, kanske, ja jag kan också ringa... men vad säger man, hej hallå jag är här, se mig, hör mig... i tanken är det enkelt.
Jag tycker det är jobbigt med att göra allt, från fylla på spolarvätska i bilen, till vattna blommorna, som för övrigt alltid Lasses jobb.... skit är vad det är.... Life sucks !

Varför skall det alltid

Krångla, och jävlas på något sätt... har haft otaliga blocket annonser, bla en bar på hjul en mobil bar, en skitläcker möbel om man har plats.
Så äntligen så blev den såld för småpengar, och karln som köpte den frågade om den gick in i en Volvo,  och jag svarade att jag har fraktat hem den i en Skoda combi, ja men då så...tyckte han.
Han kom och bestämde sig för att den skulle han ha, så jag körde ut den till hans bil...
-äh menar du den här Volvon ?
- ja  den kommer gå in, inga problem...
Jo tjena... alltså jag kan inte så många volvo modeller och så, men med blotta ögat såg jag att han är körd !!  josåatt... men karl ville absolut att vi skulle lyfta in den.... kan lätt säga att det saknades ett antal cm på varje sida, hur jämför man en Volvo sedan, med en skoda combi ????
Så han fick ge sig,  och jag tänkte no brain, no pain....
- kan vi ställa den utanför garageporten så hämtar jag den i morgon söndag, med en annan bil.
Inga problem,  det här var för 1½ vecka sedan, den står fortfarande kvar, så nu undrar jag vad gör jag nu, han har ju betalat, och jag har inget telefon nr till karl... ska jag sätta ut den på blocket igen, eller låta den stå ett tag till, det är ju inte troligt att köparna av huset vill ha den....
karlskrälle, jag var ju så nöjd att bli av med den... en sak mindre att ta hand om.
Vad gör jag nu `?

Vanlig Söndag

Tänk att helger går så fort, helt galet, igår lördag fick jag besök av en ny vän från båtklubben, en härlig tjej som är så energifull och kreativ, jag önskar verkligen att jag hade en liten del av hennes ork och kämparanda och klok är hon med, och snygg, vi avhandlade en hel del djupa saker under samtalet, och jag fick en present, ett par uppblåsbara boxningshandskar, hur smart som helst, på med dem, sen är det bara att slå, få ut ilskan som bubblar upp.... grrr  Tusen tack.

Sen kom syster och systers sambo och hjälpte S med sin nya dator, hon köpt för egna pengar, så stolt så,  och vi pratade lägenhets köp,  har hittat en lägenhet, en dyr naturligtvis, men så himla fin,  behöver inte göra något alls, den är klar, och en jättestor inglasad balkong, kan ju se mig själv sitta där, med ett glas vin i handen.... mmm känns bra, men som jag velar, annars är jag väldigt bestämd om vad jag gillar och inte gillar, tar en sekund att bestämma mig i vanliga fall, men lägenhets köp är svårt, så mycket pengar...urch
Jag räknar så det pyser ur  öronen känns det som.

Paret som köpt mitt hus, kom över med en massa möbler, som de packade in friggeboden,  de var så tacksamma att jag sa att det var helt okej, men jag är ju världens snällaste eller hur !
Imorse gick det en propp i köket, när jag väl hittade rätt propp, så var den på 10 A och det hade jag inte, så jag provade med en 13 A fungerade, men för säkra sidan så tog jag en livlina och ringde en vän och kollade,  vill ju liksom inte bränna ner huset nu... vore ju pinsamt och kostsamt..hua
Jag var ledsen i Torsdags, men orkar inte berätta om varför, det är bara så jobbigt,