Ikväll ska den här människan gå och besöka Stadsteatern för första gången i sitt liv.... inbodd Stockholmare... Jo minsann.
Vi ska se Chicago Musikalen... det ska bli kul.
Och nu när jag inte mer bor i byhåla, så är det inga problem att ta sig hem, så ikväll ska jag till och med ta ett glas vin....
Har dock sämst lokalsinne, sist när jag var bjuden på middag, av kära vänner, tog jag tåget hem, mitt i natten, och självklart hittade jag ut ur stationshuset, utan virrade ner mig på den andra perrongen... så typiskt mig.
Men hem kommer man alltid på något sätt....
Bäst jag tar två glas så man inte blir halt och lytt :-)
Så bästa vänner, får jag önska er en angenäm FÖR FREDAG !!
torsdag 30 oktober 2014
måndag 27 oktober 2014
Lättnad
Är så lättad, och glad över att kunna lägga jobbiga saker åt sidan... Båten är klar, för vintern, Stort Tack och så himla bra att det finns människor som kan motorgrejer.
Check !!
Nu kan jag släppa den i flera månader, skönt...
Och så är jag så himla glad för mina flickor, tror att allt vände i September, när vi åkte till Turkiet, tillsammans, de höll sams, alla fick vi sol, och vila.
Även om vi hade årsdagen framför oss.
Vi blev nog lite stärkta av att vi klarade av årsdagen så bra, vid graven, missnöjda över att minnessaker inte får ligga kvar, utan snors av skitmänniskor. Blommor och ljus, och minnen.
Sen tog jag tjejerna på Värdshus, och åt en god middag... vi gjorde helt rätt, det tog udden av allt sorgliga.
Så himla glad över att S fått in foten på ett nytt jobb, en helt annan unge, kvittrande glad, och det gör mig också vansinnigt glad... Precis vad hon behöver.
Och även C mår bra, förväntansfull över nya bekantskaper.... Så glad för flickorna, själv jo jag är cool, nöjd med att klarat av massor med saker under det här året. Allt jag har lärt mig, och allt jag har varit tvungen att göra, man klarar absolut mer än vad man anar.
Snart är det Jul, och jag älskar julen, ser fram emot att vara lite ledig.
Lite roligt är det att C, tycker jag aldrig är hemma nu mer, tjejkvällar, teaterbesök, fikastunder med arbetskollegor, julmarknader, mässbesök, event med jobbet, och då och då få krypa upp i soffan hemma, och bara boa in sig... Jag har landat i mig själv, och det känns bättre, jag gråter ibland, men det är okej. Jag är trygg hos mig !!'
Och en gång till... Stort TACK för alla vänner som funnits i min närhet, under den här tiden, för maten, ni kom med, för alla kramar, och support, för middagar, och fika.
För flytthjälp, och sätta upp lampa hjälp, för koppla ihop sladdar, och borra i taket hjälp.
För blommor och tjat på mig, att jag fick rumpan ur vagnen.
Tack alla !! Jag är evigt Tacksam, för mina fina vänner.... Ni är fantastiska !!
Check !!
Nu kan jag släppa den i flera månader, skönt...
Och så är jag så himla glad för mina flickor, tror att allt vände i September, när vi åkte till Turkiet, tillsammans, de höll sams, alla fick vi sol, och vila.
Även om vi hade årsdagen framför oss.
Vi blev nog lite stärkta av att vi klarade av årsdagen så bra, vid graven, missnöjda över att minnessaker inte får ligga kvar, utan snors av skitmänniskor. Blommor och ljus, och minnen.
Sen tog jag tjejerna på Värdshus, och åt en god middag... vi gjorde helt rätt, det tog udden av allt sorgliga.
Så himla glad över att S fått in foten på ett nytt jobb, en helt annan unge, kvittrande glad, och det gör mig också vansinnigt glad... Precis vad hon behöver.
Och även C mår bra, förväntansfull över nya bekantskaper.... Så glad för flickorna, själv jo jag är cool, nöjd med att klarat av massor med saker under det här året. Allt jag har lärt mig, och allt jag har varit tvungen att göra, man klarar absolut mer än vad man anar.
Snart är det Jul, och jag älskar julen, ser fram emot att vara lite ledig.
Lite roligt är det att C, tycker jag aldrig är hemma nu mer, tjejkvällar, teaterbesök, fikastunder med arbetskollegor, julmarknader, mässbesök, event med jobbet, och då och då få krypa upp i soffan hemma, och bara boa in sig... Jag har landat i mig själv, och det känns bättre, jag gråter ibland, men det är okej. Jag är trygg hos mig !!'
Och en gång till... Stort TACK för alla vänner som funnits i min närhet, under den här tiden, för maten, ni kom med, för alla kramar, och support, för middagar, och fika.
För flytthjälp, och sätta upp lampa hjälp, för koppla ihop sladdar, och borra i taket hjälp.
För blommor och tjat på mig, att jag fick rumpan ur vagnen.
Tack alla !! Jag är evigt Tacksam, för mina fina vänner.... Ni är fantastiska !!
lördag 25 oktober 2014
Var inte oroliga
Här är jag !! Jag mår bra !! Jag lever!! Ser Ljuset !!
Alla ni som saknat mig, här så har jag inte flyttat till månen eller suttit inne..
Det förvånar mig att fast man tror sig känna sig själv, så är det alls så... Det har varit en vecka med massor med känslor och allt i en salig röra. Upp och Ned, hit och dit.... Praktiska jag som alltid träder in när det blir kaos, har fått sällskap av en Mari i panik, när båtmotorn gick varm.
Hej på dig liksom ! Varit en hel del fokus på båten den här veckan och helgen.
Igår Fredag skulle jag få hjälp med att konservera motorn... toppenbra, och ingenting ska ju någonsin gå lätt... För hon startade inte, och man kan inte dra runt glykolen om motorn inte startar.
Så med sju karlar runt och i min båt, alla med goda ideer, tre set av startkablar, min bil, och en starter så brakade hon igång. Det tog sin tid, är evigt tacksam för all hjälp. Det kostade något revben, och lite öl och whisky och kramar.
Sen hamnade jag med kära båtvänner i en husbil, tokrolig kväll, allt för att inte sitta ensam hemma.
Sen vaknade jag i natt vid två tiden, med huvudvärk, som i och för sig inte var konstigt, allt jag fick i mig i går, var ett kokt ägg, och en hårdmacka med skinka, för tok för lite, och för tok för lite vätska, blev några glas vatten under hela dagen. Men det fan inte att somna om, och klockan var satt på sex...
Mörkt, kallt och med regn i luften, travade jag mig iväg till bilen i morse, det är dags för Båt upptagning, omgång två.
Efter ha dragit vagnar, stöttat båtar, hämtat dryck, burit ställningar och trappor, och framför allt fryst... så pass att nu inne i värmen, blossar hela jag. Men nu är det gjort. Kapellet är på väg in på tvätt, batterierna är på laddning, torrbollar utställda i båten, och faktiskt så tror jag Lasse är lite nöjd med allt som nu är på sin plats. Sitter rätt bra med att detta dygn har en timmer mer i natt.
¨
Och faktiskt så känns det som det har vänt, allt är lite ljusare, lite lättare, jag kan inte riktigt förstå hur jag har överlevt det här året, att jag grejjade det, fast jag många gånger känt att ge upp.
Jag har krachat så många gånger, gråtit så mycket... Men nu är jag här !!
Alla ni som saknat mig, här så har jag inte flyttat till månen eller suttit inne..
Det förvånar mig att fast man tror sig känna sig själv, så är det alls så... Det har varit en vecka med massor med känslor och allt i en salig röra. Upp och Ned, hit och dit.... Praktiska jag som alltid träder in när det blir kaos, har fått sällskap av en Mari i panik, när båtmotorn gick varm.
Hej på dig liksom ! Varit en hel del fokus på båten den här veckan och helgen.
Igår Fredag skulle jag få hjälp med att konservera motorn... toppenbra, och ingenting ska ju någonsin gå lätt... För hon startade inte, och man kan inte dra runt glykolen om motorn inte startar.
Så med sju karlar runt och i min båt, alla med goda ideer, tre set av startkablar, min bil, och en starter så brakade hon igång. Det tog sin tid, är evigt tacksam för all hjälp. Det kostade något revben, och lite öl och whisky och kramar.
Sen hamnade jag med kära båtvänner i en husbil, tokrolig kväll, allt för att inte sitta ensam hemma.
Sen vaknade jag i natt vid två tiden, med huvudvärk, som i och för sig inte var konstigt, allt jag fick i mig i går, var ett kokt ägg, och en hårdmacka med skinka, för tok för lite, och för tok för lite vätska, blev några glas vatten under hela dagen. Men det fan inte att somna om, och klockan var satt på sex...
Mörkt, kallt och med regn i luften, travade jag mig iväg till bilen i morse, det är dags för Båt upptagning, omgång två.
Efter ha dragit vagnar, stöttat båtar, hämtat dryck, burit ställningar och trappor, och framför allt fryst... så pass att nu inne i värmen, blossar hela jag. Men nu är det gjort. Kapellet är på väg in på tvätt, batterierna är på laddning, torrbollar utställda i båten, och faktiskt så tror jag Lasse är lite nöjd med allt som nu är på sin plats. Sitter rätt bra med att detta dygn har en timmer mer i natt.
¨
Och faktiskt så känns det som det har vänt, allt är lite ljusare, lite lättare, jag kan inte riktigt förstå hur jag har överlevt det här året, att jag grejjade det, fast jag många gånger känt att ge upp.
Jag har krachat så många gånger, gråtit så mycket... Men nu är jag här !!
måndag 20 oktober 2014
Att berätta
Det här med att människor inte vet, eller kopplar ihop mig med Lasse, och att man måste berätta att han inte finns längre, bara att ta orden i munnen tar emot.
- Han är död.
- Han finns inte längre
-Han dog
- Han är borta
En medlem i båtklubben, som jag samspråkade med, frågade vad jag hade för båt, och jag förklarade modell, var den låg vid bryggan och så vidare. Men nej han kom inte på det, till slut tog jag upp telefonen, och visade en bild på båten.
- Men det är ju Lasses båt. !!
- Äh Ja nu finns ju inte Lasse längre, så nu är det min båt...
Jag vet att jag tvekade, vad ska jag säga, hur ska jag säga det, borde jag inte säga att det var vår båt, och att nu är det min. Det var ju inte bara hans båt innan, precis som nu, när det är min och flickornas båt...
För inte kan han ha undgått att missat att Lasse inte finns längre, då det har hållits tyst minut, och minnes ord på hemsidan. Eller tänker man bara inte på det, som jag gör, jag lever i det varje minut.
mer eller mindre... i alla fall.
Men varje gång så tvekar jag, vad ska jag säga...
- Han är död.
- Han finns inte längre
-Han dog
- Han är borta
En medlem i båtklubben, som jag samspråkade med, frågade vad jag hade för båt, och jag förklarade modell, var den låg vid bryggan och så vidare. Men nej han kom inte på det, till slut tog jag upp telefonen, och visade en bild på båten.
- Men det är ju Lasses båt. !!
- Äh Ja nu finns ju inte Lasse längre, så nu är det min båt...
Jag vet att jag tvekade, vad ska jag säga, hur ska jag säga det, borde jag inte säga att det var vår båt, och att nu är det min. Det var ju inte bara hans båt innan, precis som nu, när det är min och flickornas båt...
För inte kan han ha undgått att missat att Lasse inte finns längre, då det har hållits tyst minut, och minnes ord på hemsidan. Eller tänker man bara inte på det, som jag gör, jag lever i det varje minut.
mer eller mindre... i alla fall.
Men varje gång så tvekar jag, vad ska jag säga...
lördag 18 oktober 2014
Ingen rolig vecka
Det var ju inte det här som jag behövde, känns som man ramlade ner i det svarta hålet igen.. Att få veta att man kanske inte har sitt jobb kvar om ett halvår.
- Nej det finns inga sådana planer nu, eller om tre veckor, men kanske om tre månader, vem vet.
Det fick jag i ansiktet vid samtal på jobbet.
Du ska inte vara orolig, lätt för dem att säga, hur fan ska jag vara då, låsas att det regnar att jag aldrig har hört, vad han sa.... Varför inte vara tyst, men måste hålla med C, karma hatar oss.
När ska man få lugn och ro.
Är så trött, uppgiven och ledsen.
- Nej det finns inga sådana planer nu, eller om tre veckor, men kanske om tre månader, vem vet.
Det fick jag i ansiktet vid samtal på jobbet.
Du ska inte vara orolig, lätt för dem att säga, hur fan ska jag vara då, låsas att det regnar att jag aldrig har hört, vad han sa.... Varför inte vara tyst, men måste hålla med C, karma hatar oss.
När ska man få lugn och ro.
Är så trött, uppgiven och ledsen.
tisdag 14 oktober 2014
Rätt eller orätt
Idag var jag i bokhandeln, för köpa en ny kokbok, inget märkvärdigt alls... Jag hittade boken jag sökte, och ställde mig i kön till kassan.
Längst fram i kassan, står en kvinna med en bebis i sin famn, inget konstigt, mannen som står framför mig i kön, blir framvinkad till kassan bakom, när han försöker tränga sig förbi kvinnans barnvagn som står mitt i vägen. Mannen stöter i vagnen, och kvinnan ger honom onda ögat och fnyser, hon lägger en hand på vagnen, men inte för att flytta på den, utan bara för försvåra för mannen och alla andra kunder som ville förbi. Mannen ger upp och går runt till andra sidan.
Mamman som nu står framför mig, väntar på att få sina böcker inslagna. Hon hade inte köpt en bok, utan ett flertal, den vänliga tjejen bakom disken, frågade om han ville välja omslagspapper, varpå mamman säger nej, inte nej tack det går bra vilket som... utan bara nej !!
Nu kom turen till mig.... då ser jag att mamman framför står och ammar sitt barn.... Men va fan, är hon så himla upptagen att hon inte hinner gå till de amnings rum som finns i köpcentret, eller de soffor som finns lite här och där.. även jag fick gå runt både henne och barnvagn och bokbord.
Jag har inget mot kvinnor som ammar, men på cafe, restauranger, och i butiker... för det är ju inte bara att amma, sen ska det rapas, klappas, kräkas.... och luktas i blöjan.
Nu förstår jag mannens arga uppsyn, mot mamman, och att amma är något privat, en stilla stund mellan mor och barn.
Längst fram i kassan, står en kvinna med en bebis i sin famn, inget konstigt, mannen som står framför mig i kön, blir framvinkad till kassan bakom, när han försöker tränga sig förbi kvinnans barnvagn som står mitt i vägen. Mannen stöter i vagnen, och kvinnan ger honom onda ögat och fnyser, hon lägger en hand på vagnen, men inte för att flytta på den, utan bara för försvåra för mannen och alla andra kunder som ville förbi. Mannen ger upp och går runt till andra sidan.
Mamman som nu står framför mig, väntar på att få sina böcker inslagna. Hon hade inte köpt en bok, utan ett flertal, den vänliga tjejen bakom disken, frågade om han ville välja omslagspapper, varpå mamman säger nej, inte nej tack det går bra vilket som... utan bara nej !!
Nu kom turen till mig.... då ser jag att mamman framför står och ammar sitt barn.... Men va fan, är hon så himla upptagen att hon inte hinner gå till de amnings rum som finns i köpcentret, eller de soffor som finns lite här och där.. även jag fick gå runt både henne och barnvagn och bokbord.
Jag har inget mot kvinnor som ammar, men på cafe, restauranger, och i butiker... för det är ju inte bara att amma, sen ska det rapas, klappas, kräkas.... och luktas i blöjan.
Nu förstår jag mannens arga uppsyn, mot mamman, och att amma är något privat, en stilla stund mellan mor och barn.
söndag 12 oktober 2014
Helg igen och lära sig nya saker
Jag älskar Lördagar.... första dagen på veckan man får ligga kvar, långfrukost, morgon TV, kaffelatte, bara mys... så i går kväll var vi bjudna på middag, hos kära båtvänner. Så himla trevligt och gott, vi pratade massor, och Lasse kom upp ganska ofta, det går liksom inte att undvika, han är med oss, alltid.
Var en tung vecka, då det var 1 års dag sedan han lämnade oss, och det känns inte klokt, ett helt år har gått, det är svårt att greppa.
Vi var vid graven, med rosor och ljus, och för konstatera att även våra vita hjärtformade stenar där det står vår Lasse, och älskar dig, på även de var nu borta, stulna. Det gör mig så fruktansvärt arg, vad fan är det för människor... Vi stod där och pratade, länge, sen åkte vi till Enskede Värdshus och åt middag, vi gjorde det så lätt vi kunde.
Så middagen i går var kanon, och sällskapet ännu bättre, det blev sent, näst sista tåget hem, men vad gör det, för idag var det söndag och då får man vända på kudden.
På det här året som gått, har jag fått lära mig massor med nya saker. Massor !!
För ett år sedan, fick jag skamset gå till banken och medge att jag har inte betalt räkningarna, sedan färgtv n kom, typ. Så det var bara att bita ihop och lära sig, och nu med facit, så är det inte så svårt, jag lägger in räkningar, överför och fixar, har till och med lagt om ett lån, jag, alldellens själv, och idag har jag lärt mig hur man använder swich, betalar via mobilnumret.... vet tusan hur det funkar, men det gjorde det...
Och nu har jag en ny ugn, och en ny mikro inbyggd i köket, så jävla nöjd.... nu kan jag baka, och laga julskinka. Jag fixar och donar, har några saker med båten som måste fixas.
Men hör ni.... jag är med i matchen.... Swish Swish !! Jag är grym !!
Var en tung vecka, då det var 1 års dag sedan han lämnade oss, och det känns inte klokt, ett helt år har gått, det är svårt att greppa.
Vi var vid graven, med rosor och ljus, och för konstatera att även våra vita hjärtformade stenar där det står vår Lasse, och älskar dig, på även de var nu borta, stulna. Det gör mig så fruktansvärt arg, vad fan är det för människor... Vi stod där och pratade, länge, sen åkte vi till Enskede Värdshus och åt middag, vi gjorde det så lätt vi kunde.
Så middagen i går var kanon, och sällskapet ännu bättre, det blev sent, näst sista tåget hem, men vad gör det, för idag var det söndag och då får man vända på kudden.
På det här året som gått, har jag fått lära mig massor med nya saker. Massor !!
För ett år sedan, fick jag skamset gå till banken och medge att jag har inte betalt räkningarna, sedan färgtv n kom, typ. Så det var bara att bita ihop och lära sig, och nu med facit, så är det inte så svårt, jag lägger in räkningar, överför och fixar, har till och med lagt om ett lån, jag, alldellens själv, och idag har jag lärt mig hur man använder swich, betalar via mobilnumret.... vet tusan hur det funkar, men det gjorde det...
Och nu har jag en ny ugn, och en ny mikro inbyggd i köket, så jävla nöjd.... nu kan jag baka, och laga julskinka. Jag fixar och donar, har några saker med båten som måste fixas.
Men hör ni.... jag är med i matchen.... Swish Swish !! Jag är grym !!
tisdag 7 oktober 2014
Att vara stark
En sak som jag tänkt mycket på den senaste tiden, det beteende jag själv hade inför Lasse när han blev sjuk.
Inte en enda gång om jag minns rätt så visade jag mig svag inför honom, förutom den dagen då vi fick det värsta besked som finns, då vi alla grät.
Jag lät mina känslor stå tillbaka, jag grät i min ensamhet, när ingen såg, och aldrig när jag var hos Lasse, och inte en enda gång pratade vi om hur det igentligen var, han visse nog att det var slutet, liksom jag, men inte ett ord i mellan oss.
Jag var så stark, jag greppade varje litet halmstrå av positiv karaktär, satte alla andra före mig själv.
Visade alltid en peppande sida till honom, aldrig att jag grät när han var med.
Men å andra sidan så hur bra sällskap skulle man vara om jämt satt där och grinade, kul besök liksom.
Härom kvällen var jag lite låg, och känslosam, och kan bli förvånad över mig själv, tårarna kan börja rinna när jag tittar på program som Gordon Ramsay kitchen nightmares ?? Hållå liksom eller när jag tittade på två små elefantungar som badar i en leksakspool ?? Färdig för dårhuset !
Imorgon kommer bli en skit jobbig dag, 1 år, klockan 08,15 förklarade de honom död. Det kom inga flera andetag, den värsta dagen i mitt liv.
I min klocklåda, jag har 11 klockor, av olika färg, där ligger också Lasses klocka, som jag gav honom en bröllopsdag för länge sedan, den bara ligger där, bland mina, den stannade redan för flera år sedan, och bara för några dagar sedan, stod jag och valde klocka en morgon, tar hans i min hand, och så tittar jag på tiden,... den har stannat på 08,13 av alla timmar, minuter som finns på ett dygn, stannar klockan på samma tid och samma andetag.
I morgon klockan 08,15 tar jag en tyst minut, var jag än står, sen efter jobbet, åker jag till graven.
Det har gått ett helt år.... hur har jag överlevt, hur klarade jag alla bemärkelsedagar. Hur tar jag mig vidare nu...
Inte en enda gång om jag minns rätt så visade jag mig svag inför honom, förutom den dagen då vi fick det värsta besked som finns, då vi alla grät.
Jag lät mina känslor stå tillbaka, jag grät i min ensamhet, när ingen såg, och aldrig när jag var hos Lasse, och inte en enda gång pratade vi om hur det igentligen var, han visse nog att det var slutet, liksom jag, men inte ett ord i mellan oss.
Jag var så stark, jag greppade varje litet halmstrå av positiv karaktär, satte alla andra före mig själv.
Visade alltid en peppande sida till honom, aldrig att jag grät när han var med.
Men å andra sidan så hur bra sällskap skulle man vara om jämt satt där och grinade, kul besök liksom.
Härom kvällen var jag lite låg, och känslosam, och kan bli förvånad över mig själv, tårarna kan börja rinna när jag tittar på program som Gordon Ramsay kitchen nightmares ?? Hållå liksom eller när jag tittade på två små elefantungar som badar i en leksakspool ?? Färdig för dårhuset !
Imorgon kommer bli en skit jobbig dag, 1 år, klockan 08,15 förklarade de honom död. Det kom inga flera andetag, den värsta dagen i mitt liv.
I min klocklåda, jag har 11 klockor, av olika färg, där ligger också Lasses klocka, som jag gav honom en bröllopsdag för länge sedan, den bara ligger där, bland mina, den stannade redan för flera år sedan, och bara för några dagar sedan, stod jag och valde klocka en morgon, tar hans i min hand, och så tittar jag på tiden,... den har stannat på 08,13 av alla timmar, minuter som finns på ett dygn, stannar klockan på samma tid och samma andetag.
I morgon klockan 08,15 tar jag en tyst minut, var jag än står, sen efter jobbet, åker jag till graven.
Det har gått ett helt år.... hur har jag överlevt, hur klarade jag alla bemärkelsedagar. Hur tar jag mig vidare nu...
måndag 6 oktober 2014
Super Helg
Vilken helg jag har haft.... väldigt upptagen !
Började med köra båten då i Fredags, bara det blev ett äventyr, sen hem båtvänner som tog väl hand om både mig och flickorna, lite bubbel och god mat, sen nerbäddad och trygg.
Sov dock inte så mycket, fram mot gryningen, dök migränen upp, fick ta dubbla tabletter, hann vila lite innan det var dags att stiga upp klockan sex.
Iväg till varvet, fortfarande ingen vind, ganska behaglig temperatur.
När man sjösätter eller tar upp, sin egen båt, så ska man ha med sig 6 smörgåsar, och 3 öl. För efter allt är klart blir det fika, macka och en öl.
Fixade mina mackor, så de var klara, tiden tickade iväg, ner till båten, och rev kapellet, det är med nöd och näppe som båten kommer under taket, som båten ska baxas in under.
Cinderlilla, skulle bli första båt upp, då jag fått lov att lägga båten i inloppet av slipen.
Det flöt på riktigt bra, till sista båt, som aldrig ville sluta strula, alltid någon.
Kom hem på eftermiddagen, in i duschen, torka hår, locka hår, make up, fixa,... för nu vankas det 40 års skiva minsann. Så väldigt glad att jag fick en inbjudan till den här tjejens födelsedag. Så roligt, så glad. Tack.
Det blev en lång dag och kväll men det var det värt, även dagen efter.
Söndagen, ett besök på villa o hem mässan, och en runda på chokladfestivalen....
En superhelg, ingen tid till att tänka, eller känna efter.... veckan som nu har startat, kommer bli jobbig då det på Ondag, är 1 år sedan..
Började med köra båten då i Fredags, bara det blev ett äventyr, sen hem båtvänner som tog väl hand om både mig och flickorna, lite bubbel och god mat, sen nerbäddad och trygg.
Sov dock inte så mycket, fram mot gryningen, dök migränen upp, fick ta dubbla tabletter, hann vila lite innan det var dags att stiga upp klockan sex.
Iväg till varvet, fortfarande ingen vind, ganska behaglig temperatur.
När man sjösätter eller tar upp, sin egen båt, så ska man ha med sig 6 smörgåsar, och 3 öl. För efter allt är klart blir det fika, macka och en öl.
Fixade mina mackor, så de var klara, tiden tickade iväg, ner till båten, och rev kapellet, det är med nöd och näppe som båten kommer under taket, som båten ska baxas in under.
Cinderlilla, skulle bli första båt upp, då jag fått lov att lägga båten i inloppet av slipen.
Det flöt på riktigt bra, till sista båt, som aldrig ville sluta strula, alltid någon.
Kom hem på eftermiddagen, in i duschen, torka hår, locka hår, make up, fixa,... för nu vankas det 40 års skiva minsann. Så väldigt glad att jag fick en inbjudan till den här tjejens födelsedag. Så roligt, så glad. Tack.
Det blev en lång dag och kväll men det var det värt, även dagen efter.
Söndagen, ett besök på villa o hem mässan, och en runda på chokladfestivalen....
En superhelg, ingen tid till att tänka, eller känna efter.... veckan som nu har startat, kommer bli jobbig då det på Ondag, är 1 år sedan..
söndag 5 oktober 2014
Båt Båt Båt
Nu med facit i hand.... Jag gjorde det, I fucking did it !!!!
Körde båten från hamn till varv... Men det var inte helt utan dramatik, vill jag lova.
Först så startade hon inte, hon tuggade runt, men sista kick in, fanns inte... Jaha självklart så ska det jävlas, så det var bara att gå och flirta med de som är bättre kan.
Det visade sig att klubben har en starter att tillgå, och det var det som behövdes en liten extra knuff.
Så startade hon så fint, och jag älskar ljudet av hennes diesel motor och av när hon skjuter ut kylvattnet, då pyser det, mitt i mullret.
Gav klartecken till C att skjuta ut henne, jag lägger i backen, och inget händer ????
- Var fan e backen ?
Det känns som det är lite glapp i reglaget, det kanske alltid har varit jag vet inte.
Och helt plötsligt så finns det en ny sida i mig... med panik, jag som alltid blir så himla cool lugn när det stökar till sig, då blir jag ju så himla praktisk... PRAKTISK och LUGN.
Det var som bortblåst, jag provar nää jag sliter reglaget bak, fram in med frilägges knappen... å så börjar hon backa, jag slutade nog att andas där ett tag, Flickorna lite lågt
- Mamma ta det lugnt...
Lägger om roder och vi glider igenom Karlbergs Kanalen, den är så vacker, vattnet är stilla, ligger en mindre båt framför, i kanalen får vi möte, inga problem, jag kört båten förr, det enda jag aldrig har lärt mig är att lägga till, vid brygga, klippa eller mellan bommar.
Och varför jag inte lärt mig, Lasse var så himla duktig på att köra båten, han klarade att lägga till vid bryggan, mellan bommarna själv... kunde inte fått en bättre lärare, men som många andra saker så blev det aldrig av.
Vi passerar Pampas Marina, och jag ökar upp några knop.... Och jag vet inte vad som får mig att börja kolla på alla mätare... Då jag får syn på en som rör sig oroväckande fort, motortemperaturen ...
Men va fan, vilken skala gäller det står siffror över sträcket, och siffror under sträcket... och jag vet, nästan säkert att en normal motortemp är 90 grader.... Nålen slår i taket eller i botten 120 grader på övre skalan.... Helvete Helvete... Slår av farten, vi ligger mitt i fjärden på tomgång
Sliter till mig telefon, kära båtvänner står på bryggan på varvet och väntar in oss... B svarar....
Jag hinner säga hej, sen rabblar jag, vad som är på gång, ingen rök, från motorn, B säger att jag ska upp med durken och kolla på motorn efter någon slang med en kran på ??? Men fatta det som kärnvapenfysik ?? En slang med kran på.... Men skojar karln, det fanns en hel del sladdar, och slangar... tar tag i en tjock svart slang, som sitter ihop med sig själv, den gör säkert nytta, slänger den åt sidan.... Näää jag hittar ingen slang, med kylvatten, eller med kran.... tittar på mätaren igen, och då har den gått ner lite, till 110 grader
Vi bestämer att jag ska lägga i växeln, så propellern driver oss framåt sakta. Jag har panik, jag absolut ingen kontroll över motorn, livrädd att den ska skära, och så står jag där med en båt med kraschad motor, och värdet på båten är lika lågt som mitt humör.
Medans jag ligger på knä för att få dit durken, över motorn, kör en större båt förbi, ganska så nära, för nära, han drar stor sjö efter sig.
Då brister det fan, hade jag haft en handgranat i handen, så hade jag slagit värdsrekord i kast, satan.
Vi ligger straxt utanför inloppet till varvet, var inget problem alls att hitta dit, var bara hålla kurs rakt fram... Du Lasse , tänk att den svåraste biten var att köra bilen runt, det här var ju ingen match.
Det är båtar, i massor, bryggor, mer båtar, och långt där borta precis framför bron ser jag våra vänner. C står på fördäck med lång tamp, ( rep) och S på barbord ( vänster sida) jag har ingen aning om hur det ser ut längre fram vilken sida, eller hur många båtar som kan ligga i vägen.
C hojtar om att jag ska in till vänster, mitt i mellan en segelbåt som sticker långt ut, och en mindre motorbåt som ligger bredsida på en annan båt.
Det är trångt, och jag kastar
- Va ska jag imellan skojar dom ??
Så jag går ut till höger, slår fullt roder till vänster och lyder så bra, back i maskin, bromsar upp farten, och vi glider i mellan, förbi segelbåten, sakta sakta .
S håller kolla ¨på de båtar som ligger efter segelbåten, C som står på styrbord sida ( höger) vinkar att jag ska längre in, och lägga mig längst fram på styrbord sida, men hon står i vägen, så jag ser inte båten längst fram, ropar att hon ska huka sig, då får jag syn på Bs fru K som vinkar från bryggan att vi ska lägga oss där. Lägger i växeln, åååå vi glider in, förbi båtarna, slår back, bromsar upp farten, lägger om, friläge och vi ligger på plats....
VI LIGGER PÅ PLATS VID BRYGGAN !!!!! Jag gjorde det, la till båten alldelens själv. Jag tror till och med att Lasse skulle ha varit stolt. Upp på bryggan, rakt i KS famn, och då släpper allt, det fullkomligt väller över, hela jag skakar, tårarna rinner, å jag är så lättad. flera dagars spänning flyger ur kroppen....
Det man är så rädd för, är skada andras båtar, och så är man ju rädd om sin egen. Nu får jag vila till sjösättningen nästa vår.
Körde båten från hamn till varv... Men det var inte helt utan dramatik, vill jag lova.
Först så startade hon inte, hon tuggade runt, men sista kick in, fanns inte... Jaha självklart så ska det jävlas, så det var bara att gå och flirta med de som är bättre kan.
Det visade sig att klubben har en starter att tillgå, och det var det som behövdes en liten extra knuff.
Så startade hon så fint, och jag älskar ljudet av hennes diesel motor och av när hon skjuter ut kylvattnet, då pyser det, mitt i mullret.
Gav klartecken till C att skjuta ut henne, jag lägger i backen, och inget händer ????
- Var fan e backen ?
Det känns som det är lite glapp i reglaget, det kanske alltid har varit jag vet inte.
Och helt plötsligt så finns det en ny sida i mig... med panik, jag som alltid blir så himla cool lugn när det stökar till sig, då blir jag ju så himla praktisk... PRAKTISK och LUGN.
Det var som bortblåst, jag provar nää jag sliter reglaget bak, fram in med frilägges knappen... å så börjar hon backa, jag slutade nog att andas där ett tag, Flickorna lite lågt
- Mamma ta det lugnt...
Lägger om roder och vi glider igenom Karlbergs Kanalen, den är så vacker, vattnet är stilla, ligger en mindre båt framför, i kanalen får vi möte, inga problem, jag kört båten förr, det enda jag aldrig har lärt mig är att lägga till, vid brygga, klippa eller mellan bommar.
Och varför jag inte lärt mig, Lasse var så himla duktig på att köra båten, han klarade att lägga till vid bryggan, mellan bommarna själv... kunde inte fått en bättre lärare, men som många andra saker så blev det aldrig av.
Vi passerar Pampas Marina, och jag ökar upp några knop.... Och jag vet inte vad som får mig att börja kolla på alla mätare... Då jag får syn på en som rör sig oroväckande fort, motortemperaturen ...
Men va fan, vilken skala gäller det står siffror över sträcket, och siffror under sträcket... och jag vet, nästan säkert att en normal motortemp är 90 grader.... Nålen slår i taket eller i botten 120 grader på övre skalan.... Helvete Helvete... Slår av farten, vi ligger mitt i fjärden på tomgång
Sliter till mig telefon, kära båtvänner står på bryggan på varvet och väntar in oss... B svarar....
Jag hinner säga hej, sen rabblar jag, vad som är på gång, ingen rök, från motorn, B säger att jag ska upp med durken och kolla på motorn efter någon slang med en kran på ??? Men fatta det som kärnvapenfysik ?? En slang med kran på.... Men skojar karln, det fanns en hel del sladdar, och slangar... tar tag i en tjock svart slang, som sitter ihop med sig själv, den gör säkert nytta, slänger den åt sidan.... Näää jag hittar ingen slang, med kylvatten, eller med kran.... tittar på mätaren igen, och då har den gått ner lite, till 110 grader
Vi bestämer att jag ska lägga i växeln, så propellern driver oss framåt sakta. Jag har panik, jag absolut ingen kontroll över motorn, livrädd att den ska skära, och så står jag där med en båt med kraschad motor, och värdet på båten är lika lågt som mitt humör.
Medans jag ligger på knä för att få dit durken, över motorn, kör en större båt förbi, ganska så nära, för nära, han drar stor sjö efter sig.
Då brister det fan, hade jag haft en handgranat i handen, så hade jag slagit värdsrekord i kast, satan.
Vi ligger straxt utanför inloppet till varvet, var inget problem alls att hitta dit, var bara hålla kurs rakt fram... Du Lasse , tänk att den svåraste biten var att köra bilen runt, det här var ju ingen match.
Det är båtar, i massor, bryggor, mer båtar, och långt där borta precis framför bron ser jag våra vänner. C står på fördäck med lång tamp, ( rep) och S på barbord ( vänster sida) jag har ingen aning om hur det ser ut längre fram vilken sida, eller hur många båtar som kan ligga i vägen.
C hojtar om att jag ska in till vänster, mitt i mellan en segelbåt som sticker långt ut, och en mindre motorbåt som ligger bredsida på en annan båt.
Det är trångt, och jag kastar
- Va ska jag imellan skojar dom ??
Så jag går ut till höger, slår fullt roder till vänster och lyder så bra, back i maskin, bromsar upp farten, och vi glider i mellan, förbi segelbåten, sakta sakta .
S håller kolla ¨på de båtar som ligger efter segelbåten, C som står på styrbord sida ( höger) vinkar att jag ska längre in, och lägga mig längst fram på styrbord sida, men hon står i vägen, så jag ser inte båten längst fram, ropar att hon ska huka sig, då får jag syn på Bs fru K som vinkar från bryggan att vi ska lägga oss där. Lägger i växeln, åååå vi glider in, förbi båtarna, slår back, bromsar upp farten, lägger om, friläge och vi ligger på plats....
VI LIGGER PÅ PLATS VID BRYGGAN !!!!! Jag gjorde det, la till båten alldelens själv. Jag tror till och med att Lasse skulle ha varit stolt. Upp på bryggan, rakt i KS famn, och då släpper allt, det fullkomligt väller över, hela jag skakar, tårarna rinner, å jag är så lättad. flera dagars spänning flyger ur kroppen....
Det man är så rädd för, är skada andras båtar, och så är man ju rädd om sin egen. Nu får jag vila till sjösättningen nästa vår.
torsdag 2 oktober 2014
Dagen D
Jahapp..... då är det bara ett dygn kvar innan jag... lilla jag ska framföra och lägga till vid brygga med båt!!! Herre min skapare hur ska detta gå... för flera veckor sedan när jag bestämde mig för att minsann köra själv... kände jag mig rätt kaxig, liksom hur svårt kan det vara....
Men nu är dagen här, är inte lika kavat längre.... jag har till och med skickat ett barmhärtighets mail till varvsförmannen om mercy to me.... Yttersta förnedring, men va fan.
Så ikväll efter ha varit på Ikea och köpt ny ugn och mikro med hjälp av en fantastisk kollega som hjälper mig med mycket... l love her !!
Av med alla kläder för hoppa in i duschen... så kom jag på att stöttorna till bockarna ligger på vinden... Shit tänk om jag hade glömt dem, på med kläderna igen, upp på vinden, som tur är så är den ganska lättsam, inte spöklig alls. Så nästan direkt hittade jag påsen, jag är så jävla bra, igen med dörren på med låset, så tittar jag in i förrådet, pressen ska ju med, upp med låset, upp med dörren, ut med pressen som är gigantisk, igen med dörren, lås på. klart. Så tittar jag i påsen, där ligger snoddar och plattor som båten ska liksom vila på. Men va fan, det måste fattas något, plattorna måste ju sitta på något, någonstans i bakhuvudet poppar det upp att de ska sitta på rör, som först sätts på själva båtbocken, sen plattorna högt upp. Lås upp, öppnar dörren, å där står de 2 stycken järnrör, Aha !! och så hittade jag några andra stöttor av järn, lika bra och dem också, glad i hågen att det var fixat, börjar bära ut till hissen...
2 rör.... 4 plattor ? ähhh borde det inte vara 4 rör....
Upp med låset, upp med dörren, å där bakom en träskiva står det 2 rör till .... Jag kunde nästan se mina båtkompisar som stöttar och fixar med båten, deras uttryck när jag talar om att näää har bara 2 rör.... Kan ju säga att lägga huvudet på sned, och snurra en hårslinga hade inte hjälpt, de hade velat min skalp, garanterat.
Tror jag öppnade och stängde vindsförrådets dörr 5 gånger innan jag var klar..
Det kommer bli en intressant eftermiddag helt klart imorgon... Och jag har typ noll i lokalsinne, i alla år, när vi kört över båten, till och från hamnen i karlberg, så har jag alltid kört bilen, och varje gång har jag kört fel, Lasse har visat vägen, antal gånger, och likförbannat så har jag kört fel, en gång så åkte vi samtidigt från hamnen, han med båten, och jag i bilen från Karlberg till Ulvsunda, - Hej då, jag skyndar mig så kan jag stå på bryggan och ta emot dig när du kommer !!
Nä jag väl kom fram till varvet, körde igenom grindarna, vem kommer gående över gårdsplanen... Jo just den Lasse med orden - Var har du varit ? Äh jo det blev nog en felsväng eller två... så han hade både lagt till båten, fäst alla tampar, och satt upp kapellet, och bla bla bla
En gång hade jag C med mig i bilen, och glada kastade vi oss i väg .... efter en stund säger C - äh mamma den där macken har vi redan kört förbi... crap !! l did it again
Hopplöst fall,... med det så fattar ni att jag Alltid kört bilen, Aldrig båten.. så imorgon ska jag köra över båten från Karlberg till Ulvsunda... ähh som om jag inte hade nog att tänka på så ska jag hitta dit också, Men jag har en plan !! Imorgon när vi kastar loss,
- Ungar upp med telefonerna googla för fan !!!
Men nu är dagen här, är inte lika kavat längre.... jag har till och med skickat ett barmhärtighets mail till varvsförmannen om mercy to me.... Yttersta förnedring, men va fan.
Så ikväll efter ha varit på Ikea och köpt ny ugn och mikro med hjälp av en fantastisk kollega som hjälper mig med mycket... l love her !!
Av med alla kläder för hoppa in i duschen... så kom jag på att stöttorna till bockarna ligger på vinden... Shit tänk om jag hade glömt dem, på med kläderna igen, upp på vinden, som tur är så är den ganska lättsam, inte spöklig alls. Så nästan direkt hittade jag påsen, jag är så jävla bra, igen med dörren på med låset, så tittar jag in i förrådet, pressen ska ju med, upp med låset, upp med dörren, ut med pressen som är gigantisk, igen med dörren, lås på. klart. Så tittar jag i påsen, där ligger snoddar och plattor som båten ska liksom vila på. Men va fan, det måste fattas något, plattorna måste ju sitta på något, någonstans i bakhuvudet poppar det upp att de ska sitta på rör, som först sätts på själva båtbocken, sen plattorna högt upp. Lås upp, öppnar dörren, å där står de 2 stycken järnrör, Aha !! och så hittade jag några andra stöttor av järn, lika bra och dem också, glad i hågen att det var fixat, börjar bära ut till hissen...
2 rör.... 4 plattor ? ähhh borde det inte vara 4 rör....
Upp med låset, upp med dörren, å där bakom en träskiva står det 2 rör till .... Jag kunde nästan se mina båtkompisar som stöttar och fixar med båten, deras uttryck när jag talar om att näää har bara 2 rör.... Kan ju säga att lägga huvudet på sned, och snurra en hårslinga hade inte hjälpt, de hade velat min skalp, garanterat.
Tror jag öppnade och stängde vindsförrådets dörr 5 gånger innan jag var klar..
Det kommer bli en intressant eftermiddag helt klart imorgon... Och jag har typ noll i lokalsinne, i alla år, när vi kört över båten, till och från hamnen i karlberg, så har jag alltid kört bilen, och varje gång har jag kört fel, Lasse har visat vägen, antal gånger, och likförbannat så har jag kört fel, en gång så åkte vi samtidigt från hamnen, han med båten, och jag i bilen från Karlberg till Ulvsunda, - Hej då, jag skyndar mig så kan jag stå på bryggan och ta emot dig när du kommer !!
Nä jag väl kom fram till varvet, körde igenom grindarna, vem kommer gående över gårdsplanen... Jo just den Lasse med orden - Var har du varit ? Äh jo det blev nog en felsväng eller två... så han hade både lagt till båten, fäst alla tampar, och satt upp kapellet, och bla bla bla
En gång hade jag C med mig i bilen, och glada kastade vi oss i väg .... efter en stund säger C - äh mamma den där macken har vi redan kört förbi... crap !! l did it again
Hopplöst fall,... med det så fattar ni att jag Alltid kört bilen, Aldrig båten.. så imorgon ska jag köra över båten från Karlberg till Ulvsunda... ähh som om jag inte hade nog att tänka på så ska jag hitta dit också, Men jag har en plan !! Imorgon när vi kastar loss,
- Ungar upp med telefonerna googla för fan !!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)