Det var ju inte det här som jag behövde, känns som man ramlade ner i det svarta hålet igen.. Att få veta att man kanske inte har sitt jobb kvar om ett halvår.
- Nej det finns inga sådana planer nu, eller om tre veckor, men kanske om tre månader, vem vet.
Det fick jag i ansiktet vid samtal på jobbet.
Du ska inte vara orolig, lätt för dem att säga, hur fan ska jag vara då, låsas att det regnar att jag aldrig har hört, vad han sa.... Varför inte vara tyst, men måste hålla med C, karma hatar oss.
När ska man få lugn och ro.
Är så trött, uppgiven och ledsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar