Nyår

Dags för årets fest... Nyår !
Såg först fram emot att fira nyår....  Men så blir det inte,  så jag har skitit i allt,  klänningen är tillbaka skickad,  handlings listan är kastad,  champagnen inställd i skåpet igen.
Det blir ingen hummer, oxfile eller löjrom,  inga nyårs löften,  och att öppna dörren till nästa år,  med insikt.... känns mest hopplöst.
Eller så är jag bara skit deppig just nu...
Jag har fått inbjudan att fira nyår hos vänner....   De är så snälla,  som tänker på mig,  men jag orkar inte,  vill  inte,  vara där som femte hjulet som inte passar in,  finns ingen att kyssa vid tolvslaget,  även om det finns människor runt om kring mig,  så är jag ensam.
Så efter besked att jag inte får sällskapet jag önskade vid nyår,  så tappade jag lusten,  till allt.
Känner ingen glädje,  inga förhoppningar, ingenting...  jag förbannar livet som satte mig här. Till vilken nytta.... jag gillar inte nyår  just nu får det mig att känna mig övergiven.
Hösten gav mig hopp och framtids tro,  till och med glädje,   jag var till och med lite lycklig i små stunder..... 
Nyår........  vare sig man vill eller inte.

Jul Födelsedag och Nyår

Varför sprida ut högtiderna när man kan ha dem alla på en och samma vecka...  Tack mamma och pappa !!
Ofta när jag var yngre,  förbannade jag att vara född mitt i mellan jul och nyår,  jag hade aldrig kalas, för dels var många bortresta på jul lov,  och så bodde vi inte kvar i Enskede där jag fortfarande gick i skolan,  och dels för mina föräldrar inte var så intresserade av att hålla i kalas.
Det fanns födelsedagar då mina föräldrar inte ens kom över till där jag bodde,  för vi skulle ju endå träffas på jobbet dagen efter,  då fick jag blommor och present,  de skojade alltid att jag fick välja ut någon julklapp som jag sedan fick öppna på födelsedagen i stället,  nu gjorde jag ju aldrig det,  men jag var alltid osäker på om det var skoj eller inte....
I många år köpte jag hem tårta och bakade kaffebröd,  med tron att få besök.
Min födelsedag har alltid varit fylld med ångest av flera orsaker...   så jag har lärt mig leva med det.
I går hade jag besök,  mina flickor med mig,  och middag med kära vänner på kvällen,  så himla trevligt   en varm och härlig födelsedag.... och alla gratulationer på telefon, och facebook.
Det värmde mitt sargade hjärta.


Det var meningen att jag skulle ha semester i mellandagarna,  men varför vara ledig utan att ha en anledning  eller önskan.
Känner inte alls för att fira nyår,   har ingen lust alls...

Jul

Allt gick bra,  vi åkte till Lasse på julaftonen,  där flickorna grät lite,  tände ljus och en mugg med glögg ställde vi på stenen.
Ganska mycket folk som besökte sina saknade och kära.
Vi åkte också till Brännkyrkas minneslund där mamma finns,  och tände ljus.
Och säger det igen...  Det finns inte ord för hur mycket de saknas oss.

Så lagade vi massor med mat, och myste mega,  över juldagarna,  i pyjamas,  har vi haft filmmaraton,  spelat kort,  och pratat högt med Lasse, som vi är övertygade att han finns med oss.
Att han säkert skrattade lite när vi band fast granen i bok hyllan,  vi gjorde det bästa vi kunde,  och inte heller fick vi upp korken, på Baileys flaskan,  tog vi till hammare och skruvmejsel och hamrade upp ett bål i kapsylen...  det funkade det också.
Och jag är så glad över att mina flickor och jag trivs så bra tillsammans och i lägenheten,  vi saknar inte huset en enda liten smula....  det känns riktigt bra.

God Fortsättning på er alla !

Dagen före Dopparedagen

Då var den här... dagen innan julafton.
Igår rullade, och stekte jag typ 1000 köttbullar,  stora runda saftiga, de blev verkligen jättegoda. 
Gör alltid en stor omgång,  lika bra att fylla frysen,  när man en då håller på.
Sen doppade jag pepparkaks hjärtan i choklad,  plockade tvätt,  diskade,  och jagade en goja som fått pippi !!
Jag for ut och in från balkongen,  tur att jag har den, där bor mitt extra kylskåp just nu.
Så när klockan var över 8 så sjönk jag ner i soffan... rätt nöjd med mig själv.
Idag då.... kommer det vara full rulle efter jobbet,  det ska städas och fixas, lakan och dukar ska tvättas och manglas, dammsuga, torka golv,  städa fågelburar,  laga skinka,  och granen...
Jag förlorade kriget om fake gran,  eller levande gran... så idag får 2 små flickor trava iväg och köpa en riktig gran för att sedan bära hem den.... !!
Även om det massor med saker som skall göras just idag,  så älskar jag det,  för sen kommer belöningen,  lugnet och gemenskapen med flickorna.
I några dagar så har jag saknat Lasse kollosalt mycket,  jag kan se på hans fotografi som står vid sängbordet, och det gör så ont.
Varför blev det så här....
Imorgon åker vi till kyrkogården till Lasse och till nästa för tända ljus för mamma/mormor...


Önskar er alla en Härlig och GOD JUL !!

77 245 friska sekiner

Gissa om jag vaknade till på en sekund.    Masade mig upp som vilken annan lördagsmorgon som helst,  kryper upp i soffan,  med morgon TV. 
Kopplar upp mig till banken,   för att första hand ge pengar till Stadsmissionen,  vilket jag gjort varje år till Jul. Resten av året köper jag tidningarna från de som säljer dem.
Hur som...  loggar in,  och börjar med att lägga in alla de fakturor som redan har kommit,  så är det gjort,   2 flugor på smällen.!! 
Knapp knapp... klart,  lagt in alla hyror,  och parkeringsavgifter för 3 månader framåt,  så är det också klart...  knapp knapp !    Trycker på utför.... very nöjd med mig själv... tills kvittensen visas upp....
95 000 kr ????
Men va fan ! 
På en sekund,  blir jag svettig och konstaterar att jag lagt in hyran för Mars,  ligger som 77 245 kr.
HELVETE...  jag ser julmaten, och julfriden flaxar ut genom fönstret...
Så minns jag hur Lasse en gång ringde in till bankens support en kväll,  hm kanske kan man ringa på en lördag också...  googlar !   Jo men visst,  det finns ett telefon nummer,  kastar mig efter telefon.
En mekanisk röst
- knappa in ditt person nummer avsluta med fyrkant !
Knapp Knapp
- Knappa in din kod,  avsluta med fyrkant !
Mäh.... vilken kod,  menar hon,  koden som finns när jag loggar in via telefon ?  eller är det koden som finns för bankdosan ??  eller någon annan sabla kod ??   
Tänk om jag knappar fel kod,  kommer telefonen explodera i örat då ?
Nya svettningar,  Å nej jag är inte i klimakteriet  punkt !
Måste sära på benen,  lite väl klibbigt mellan låren !!  Hur fan är det möjligt igentligen.
Så svarar en kille,  efter jag lyckats med att knappa rätt kod en då.... fy fan vad jag e bra !!
Glöm nu inte att jag bara hållit på med detta i 1 år lite drygt... 
Förklarar i turbo fart,  för killen på andra sidan luren,  vad jag ställt till med,  och han är kolugn..
han vägleder mig hur jag ska göra,  gå tillbaka,  söka på kommande betalningar,  ändra, utför.... knapp knapp !!   FIXAT !!    Hade karln varit här hade jag kysst han !! fan.
Fast det sa jag ju inte, utan tackade artigt för hjälpen och önskade en GOD JUL.
Puh !!!
Back on Track !  Hallelulia !!
Nu åker nattlinnet i tvätten,  jag i duschen,  så jag kan bränna pengar på julmat !!

Tappade sugen

Nää tappat sugen,  på det mesta, just nu.
Störst är oron över jobbet,  att få besked om ändringar en vecka innan Jul,  kul... God Jul  !!
Och oron över det privata,  det är ju som det är,  inte mycket jag kan styra över.
Jag har nyligen rest mig, från ha varit på botten,  känna att jag lever igen,  trodde ärligt att jag inte skulle överleva, att ta mig igenom förlusten.
Det är som få benen undansparkade,  försöker intala mig själv,  att det är bara ett jobb,  men det är inte så lätt,  hos mig skapar det en enorm oro.
En sak som ger mig bekräftelse,  är min telefon,  den hade jag med mig in när jag började här,  men nu börjar den säga upp sig,  och jag bad om en ny....  jag kommer i bästa fall få en begagnad telefon.
Det gör mig ledsen,  så uppenbart... det är själva tillvägagångs sättet.
Orkar bara inte mer.

Låg och Ledsen

Är inte alls på humör, eller rättare sagt är att jag är ledsen och skitdeppig,  å  låg...  jag vill så mycket,  men hur jag än beter mig, så blir det inte riktigt rätt.
Nytt samtal,  osäkert med jobb,   hur löst hänger man,  jag gör ett jättebra jobb,  tydligen,  men det räcker inte, jag räcker inte till,  det beror inte heller på mig, utan på omständigheterna på markanden.
Det är som golvet under mig försvann,  svårt att andas,  vad ska jag ta mig till.
Helt plötsligt är jag tillbaka till det svarta hålet.... och det finns ingenting jag kan göra.
Det finns saker och tankar jag inte kan skriva om,  saker som ger mig stor osäkerhet, frågor som radar upp sig för mig,  en väntan, och förhoppningar om en bättre vardag saker och händelser som ger mig höga toppar av känslor och djupa dalar...  en bättre tillvaro, en tro om livets glädjeämnen. Men också en oro över, gör jag rätt,  säger jag rätt saker,  hur höga krav vågar jag ställa, 
Man måste våga,  i livet,  jag vågar,  men är rätt ensam där.
Livet är komplicerat,  människor är komplicerade.... måste man planera framtiden,  varför kan man inte bara flyta med,  göra roliga saker, å se vad det leder till,   jag borde inte skriva när jag är ledsen,  då tycker jag bara synd om mig själv,  å jag är inte sådan.
En vän,  som jag träffade förra veckan, sa - Du är ju sådan glad tjej !   - Livsglad och härlig... det har du alltid varit... Nu börjar du komma tillbaka som du...   ord som jag lägger i mitt hjärta.   Men idag är jag långt där ifrån.
Idag vill jag bara gå hem och dra täcket över huvudet och försvinna.... 
Hur mycket orkar man,  hur mycket ska man ta sig igenom,  vad har jag gjort för att ha det så här.
Vad vill man,  vad behöver man...  familj,  lugn och ro,  arbete,  bostad,  vänner, glädje...  är det för mycket begärt....   Ha  Grattis Mari du är  utbytbar  och dissad både privat och på jobbet...
fuck you karma !!

Julbak

Då var det klart.. julens stora julbak !!
Jag har kokat knäck...  som blev jättegod,  chokladkolan blev len och lagom hård.
Sen en hel del småkakor,  till julen fika stunder.  Mördegs kakor,   choklad strass kakor, mandel formar, sylt kyssar,  syltsnittar.... vissa fina, och några lite mindre fina.. men jättegoda.
Håller på lär upp mina tjejer, med att baka småkakor,  C hade lite problem med att få form på sina mördegskakor,  så med ena handen stod jag och visade, hur man kunde göra,  samtidigt som min högra sida och hand,  fick ihop nästa kakdeg... multitasking när den är som bäst.
Choklad strass kakorna,  skulle spritsas ut,  och vilket slit, särskilt när tyllen var för liten,  men det gick med gemensam arbetskraft.
Vi hade massor med tända ljus,  glöggen varm,  och julmusik... precis så som det ska vara.. lugnt och mysigt.
Pepparkakor har jag för länge sedan slutat med,  när flickorna var små, då bakade vi,  slutade alltid med att jag och Lasse stod kvar för bli av med eländet.  Men då bakade jag alltid stora pepparkaks hjärtan som sen blev dekorerade med kristyr, och som hängdes upp på väggen.
Å mandelmusslor, eller mandelformar,  som fylls med grädde och sylt,  ett måste på julafton.  
Det är roligt att baka kakor,  gör en dubbelsats mördag,   och baka ut det med olika fyllning,  eller kryddningar.... man kan också göra en kakdeg,  och sedan frysa in färdiga rullar,  kommer det plötsligt besök,  fram med en rulle kakdeg,  skiva upp, grädda... på¨20 minuter så har man nybakade kakor... så praktiskt.


En julafton,  skulle S lägga fram de kakor som skulle ätas framför Kalle Anka,  även fylla mandelkakorna med grädde och sylt,  en var, högst,  får inte äta för många och bli för mätt,  för efter kalle, så lagas det stora julmiddan.
Och jag hade inte riktigt kollen på vad hon gjorde,  så när klockan slagit 15.00 på julafton, och alla sätter sig framför TV,  får jag se kakfatet.... då har hon fyllt typ 10-12 stycken formar med grädde och sylt... det var bara att gilla läget liksom....något vi kan skratta om fortfarande.
Mitt största problem just är,  var ska jag förvara alla kakorna,   de kakburkar jag brukar använda hittar jag inte,  så just ligger det kakor lite var stans hemma känns det som... i soppterinen,  i båtens
brödlåda,  knäcken i en matlåda på balkongen, chokladkolan är dock väl gömd.....
Dock så väl,  att det finns risk att den glöms bort tills det är dags att ta fram det.. det har ju hänt förr.
Särskilt med julklappar... jag kom på att bästa stället att gömma julklapparna på  var i städskåpet...för där var det ingen som gick och rotade i onödan.   Jag kan hitta julklappar som jag glömt bort,  lite då och då, eller så vet jag att jag har köpt något speciellt, till någon, sen gömt det väl...så inte jag själv hittar det... jättebra.
Där i mot,  ska det bli intressant och se hur vi ska klara denna jul,  med det lilla lilla kylskåp som jag nu har,  halva mot det i huset,  och redan där fick vi ställa ut,  låda i snön,  för allt som skulle ha kyla..
Och var ska all denna mat som man bara måste ha på julen, stå någonstans,  nu har jag ju bara köksbordet och två små köksbänkar att tillgå.... mindre karotter blir det i alla fall.

Julgran eller inte !

En levande gran eller inte,  jag hade bestämt mig,  för en gran i kartong.
Men vi är inte överens jag och mina flickor om granen... vi har alltid haft riktig julgran, utom när flickorna var riktigt små, och vi bodde tre trappor upp, utan hiss,  så roligt är det inte att sopa trappan efter alla barr, när man burit ut den.
Så jag deklarerade tidigt, att nu blir det minsann en oriktig gran,  vill ha en sådan tät och fin, med inbyggd belysning, en sådan som de har i filmerna, en riktig Hollywood gran.  hittade en värsting på nätet för nätta 18 000 friska pistoler !!  Troligt att den hamnar i min kvart.. typ NOT... kan man ju köpa massor med skor och väskor för !! Till och med jag har en gräns.!
Men då finns det TVÅ som gör uppror !  med betoning på UPPROR !!   - NEJ  vi kan inte ha en plast gran !!  äh !  vilka vi ???   Det är ju i min lya den ska stå i ,  men helt plötsligt är det vår gran !!       - Nej  Vi brukar alltid ha en riktig gran,   Nää ingen fusk gran,  ingen vinylgran,   NEJ NEJ  Sabla ungar !!
Vill inte,  kan inte ha en gran i min lilla  bil.. nej nej !!   Å jag vet ju vem som kommer att få strippa granen på allt bling bling,  och bära ut den,  sen sopa hela trappan, i porten...   Då minsann lär det bara vara min gran !! 
Diskussion pågår !!!      Vem som vinner ?   Inte hon som kommer ha  sår i öronen i alla fall. !


Och man kan ju inte annat än älska julgranarna som de har i USA,  även om de är oriktiga , så är dom fantastiskt vackra.   Finns hela butiker, som bara har julpynt, och granar med teman, som bara röda rosetter, eller bara blå kulor,  finns vita, gröna, röda, rosa, svarta... dock i min gran så finns det inte plats för något tema... det är ALL IN,  så mycket olika kulor, och prydnader som bara går,  massor med glitter, jag kan inte ens bestämma mig för,  om det ska vara Julstjärna eller spira i toppen,  så jag har bägge... hehe !!
Granen är så full med pynt, att jag måste binda fast den i väggen,  eller i  elementet,  Det har hänt att den rasat  och hälften av alla kulor gått i kras. Nu är det första gången vi firar jul i lägenheten,  så det är inte helt lätt om var granen ska stå,  för givetvis är vi inte överens där heller,  så det blir att ta bort lilla bordet, så granen kan stå närmast soffan.. tror jag blir bäst,  ja om jag nu får det  ?


Men doften av en riktig gran,  är ju oslagbar,  så är det bara !

Skitnervös

Idag ska jag till en hudklinik, som ska ta bort de fula gula fläckar som jag får under ögonen,  har gjort det två gånger för ut, men då med bedövnings spruta och kniv,  och nål och tråd.
Nu för första gången ska jag prova på samma fast med laser.
Å jag är skiträdd,  men vad gör man inte för vara lite fin,  det svider i bröstet på mig av nervösitet.
Och inte av bara det,  jag har inga problem med att köra bil i stan... MEN det här att hitta parkering,  och hitta till rätt ställe,  för den här ligger naturligtvis på fina Östermalm.
Så en stor oro,  är att hitta dit,  och då med att jag bestämt mig med att lämna bilen på jobbet, och lifta med en arbetskollega in till stan,  ska bli skönt när det är över.  För sen ska jag själv, spatsera till någon station och ta tåget till slussen,  eller om det går någon buss.   Och sen ska jag ta Saltsjöbanan till Sickla för hämta upp bilen.  Jesus.. säger jag bara,  det kommer gå ut  rikslarm, om en förvirrad och helt slutkörd av spänningen från behandlingen, som inte hittar hem.  Så fort mina barn får reda på att jag ska  åka kommunala medel,  så är det himla tjohej,  en gång när vi,  jag och min kollega på jobbet skulle först åka hem med min bil  och sedan för första gången ta tuben, in till stan,  så ringde både C och min syster och gav stränga förhållnings order till min kollega, att inte släppa mig ensam i det kommunala nätet ??  När jag skulle åka hem... Det hela slutade att hennes make kom och hämtade oss, och han körde mig ända hem till porten... så gulligt gjort.
Jag hittar bara till typ två ställen i stan... det ena är båtklubbens  sommarhamn,  och det andra är Åhlensgaraget i city.
I och med att vi bodde i byhåla så var det så att jag och Lasse hämtade varann om man var ute på galej, någon kväll...  och han fick festa och äta ute, var han än ville,  bara han tog sig till Åhlens garaget, när det var dags för hämtning.. Inga problem.
Ja inte om han var på söder, där är det ju nästan som hemmaplan.
Hade Lasse varit här, så hade jag övertalat honom att köra in, mig och även vänta, in mig... vilket han hade gjort utan att knorra det minsta,  han var så himla snäll.
Så det blir väl att glida in på jobbet i morgon med solglasögon... i värsta fall, kanske.
Håll tummen..

Bättre och sämre

Det går upp och det går ner.... vissa kvällar är jobbigare än andra.
Som i dag och i kväll,  det lirar liksom inte,  får ingenting vettigt gjort,  låter timmarna passera.
Så tänker jag att nää fan jag ringer och bjuder in mig hos någon,   men det gör jag ju inte,  det ligger inte i mig, att tränga mig på.
Så jag väntar bara på att det ska bli dags att gå och lägga sig... och hoppas på att morgondagen blir bättre.   Det är ensamheten som är värst,  ibland klarar jag av den hur lätt som helst,  liksom förlikat mig med att vara ensam,  men då och då så hatar jag den.
Så vad gör man en lördag kväll,  i sin ensamhet,  en film,  kanske en bra bok,  god middag.
Det orkar jag inte,   varken vill eller orkar laga mat,  blev en macka till lunch,  och två till middag...
Böcker... ingen lust att läsa,  film.. jo kanske.
Zappar på TVn... kanske fastnar jag för något... eller inte.
Det är väl de här dagarna som jag deppar ihop,  även om jag känner mig bättre och piggare och gladare.... Vissa dagar kan jag till och med känna livet i mig.
Och ibland ramlar man ner i det svarta hålet igen.... Men vägen upp igen,  är inte lika lång.
I morgon är en annan dag, och nästa och nästa också.
Jag peppar mig med all positivitet som bara går,  mörka mornar,  kallt, frost,  regn eller vad det kan vara, så hittar jag något som är bra med allt,   för annars går jag under.
Så när dessa dagar kommer,  så finns jag inte....
 startar om i morgon !!
I will be back !!

Check !!

Då har det börjat... vägen mot Jul.


Jag lusläser alla mina jul kok böcker innan jag släcker och somnar.  Lugna favoriter på radion, spelar bara julmusik... me like lot,  så det sjungs för full hals i bilen om Rudolf med röööddda muuuuulennnn. !  Med värsta  klämcheckaste tonen !!


Och alla julklapparna är inhandlade  ...  CHECK !
Alla julklappar inslagna i julklappspapper... CHECK !
Inhandling av matvaror .... Pågår !   Redan nu har jag köpt upp mig på hård bröd till alla skinkmackor,  hjortronsylt... bla
Tio tusen ljus... långa vita, långa röda,  värmeljus,  blockljus.... CHECK, CHECK, CHECK !!
Tändstickor med julmotiv ... CHECK !!
Nya ljus slingor... CHECK !
Gojan Pongo kraschat årets jul lykta... CHECK !
Bokat tvättstugan till den 23 December... CHECK !
Strykt  alla juldukar... CHECK !!


Jorå det blir jul i år igen.. ligger med bra i fas... är mästare på planering !!

Migrän

Så himla jävla less på eländet...  Jag har haft migrän sedan jag var 6 år gammal,  och då fanns det inte medicin som det finns idag,  då fanns bara Anervan i tablett form och i stolpiller,  ja det hette så  Stol piller,  raketformade piller man tryckte upp där bak... vete fan,  vad stol har med det att göra.
Vet inte hur många vänder jag ivägsläpad till sjukhuset,  vid ett anfall,  och varje gång fick jag kallt te,  2 matskedar,  varje kvart... som jag minuter senare kräktes upp,  och så där höll det på,  in med te, upp med te... och det var bara att lida igenom,  att ha så ont i huvudet att man kräks,  hur det förlamar halva ansiktet,  värker i käkarna, hur ljusets sticks, i ögonen,  man kräks om och om igen, i timmar,  till slut är det bara magsyra som kommer upp,  magen krampar.
Skolfröken i lågstadiet förbjöd mig att gå hem,  hon trodde inte på mig, att jag hade ont i huvudet, att jag bara sa så för jag ville gå hem...  tills jag kräktes på bänken. Alla gånger i bilen,  då jag fått stanna vid vägkanten,  för att kräkas.
Och alla gånger som jag fått åka hem, avbryta något roligt för att migränen slagit till,  går inte ens att räkna, otaliga.  Den kommer ibland i 3 tal,   tre dygn i följd,  eller så kommer den i 10 dygn,  som nu,  ibland får jag åka in akut,  för jag kommer inte ur  den ond cirkeln själv.   Sist behöll de mig i 4 dygn,  fick morfin, syrgas och dropp.. På natten efter toalettbesök, fick jag hasta tillbaka till sängen,  innan jag tuppade av,  då låg blodtrycket på 58/35   på tok för lågt,  och nu äter jag medicin för att ta ner tycket... märkligt.
Nu  har jag sprutor som jag kan ta själv,  de hjälper för stunden,  just för det anfallet,  men inte om värken kommer tillbaka 10 timmar senare igen.
När de konstaterade att jag ärvde migränen efter pappa, och farmor,  så sa de att -Det kommer gå över när du kommer upp i tonåren, och får mens..  jo tjena, 
Efter att  det, inte slog in, så fick jag höra - När du får barn då försvinner migränen... Ha sällan !
Men under graviditeten,  hade jag inte ens lätt huvudvärk,  det var fantastiskt,  nära 9 månader av sann lycka !!  Men när väl babyn var född,  så var den jävulen tillbaka,  Det sista jag hörde nu var att när jag kommer till klimakteriet så försvinner den nog !!   Kul verkligen... Du kanske slipper huvudvärk, men istället har man svettningar, vallningar,  om det nu är samma sak, vet jag inte, humöret kan påverkas... och med min obefintliga tur,  så kommer jag ha migränen kvar, och allt det andra också...som en liten bonus !!   Grattis igen till en högvinst i livet !
Förutom det som hörde till graviditeten som...  illamående,  bäckenbensuppluckring,  järnbrist,  och blodtrycksfall... 
Lasse som fått släpa ut mig till bilen,  för att åka in akut,  flickorna som kommit med blöta handukar på pannan,  nytt vatten, tömt hinken,  för till slut orkar man inte springa upp för hinna till toaletten,  det fanns ingen ork,  benen orkade inte bära mig.
Jag klarar värmen när jag är utomlands,  men blir det värmebölja i Svedala,  åker jag dit,  antagligen av trycket i luften,  är det åskväder på gång,  så åker jag dit, om solen skiner mellan träden, och jag åker bil, så åker jag på ett anfall,  blir för skarpt ljus som blinkar...
Kan inte äta,  mögelost,  kan äta lite skaldjur, men inte blanda, äter jag hummer kan jag inte äta räkor,  osv.   Rödvin, lagrad stark ost,  går inte...
Oftast så klarar jag av dagen, en då, trots migrän, om jag tar medicin i tid,  om jag skulle bara lägga mig ner, varje gång jag har ont i pallet... skulle det inte bli mycket gjort !!  Så det finns inte...
Jag kan inte beskriva hur det är att ha migrän,  det gör bara så sabla jävla ont,  som ha en tyngd som trycker mot skallbenet, det bultar inte, det river inte, utan bara ett hårt hårt tryck...
Ibland ¨möter jag människor som aldrig har haft ens lite huvudvärk,  det måste vara fantastiskt,  är jag förkyld, så har jag ont i huvudet,  har jag fan ont i lilltån,  så nog tusan kryper den upp och sätter sig över höger öga...
När ett stort anfall kommer,  finns olika lägen typ, så släpper kroppen på den vätska som finns,  jag blir jätte kissnödig hela tiden,  tårarna rinner,  samtidigt som jag fryser.
Känns som allt vänds ut och in,  och jag förstår att människor tar livet av sig, för de inte står ut med värken,  jag äter förebyggande medicin,  funkar så där, men jag sover mycket bättre,  en då så har jag huvudvärk/migrän  mellan 12 - 15  gånger i månaden...   Det som jag är mest rädd för är att flickorna ska utveckla detta helvete,  för det är det ibland.  Men den har gått i arv farmors pappa, till farmor, till hennes son, min pappa, till mig och min syster... och jag har flickor, så kanske stannar den hos mig... det om något vore en högvinst.
För jag skulle inte vilja att min värsta ovän ( om jag nu hade en ovän )  drabbas av migrän...