Så känner jag, att jag inte räcker till, att jag inte knäcker koden, lika fort som alla andra, att inte vara slipad och på hugget.
Känns som jag aldrig lyckas svara rätt, eller ta rätt beslut, hur det än blir så blir det fel.
Det är främst på jobbet som jag känner mig otillräcklig, och ibland dum, och korkad... det gör mig låg
i alla fall idag.
Ibland kan jag känna sorg över de som lovade hålla kontakten efter begravningen, men telefonen är tyst, är det så man säger som ren artighet, kanske, ja jag kan också ringa... men vad säger man, hej hallå jag är här, se mig, hör mig... i tanken är det enkelt.
Jag tycker det är jobbigt med att göra allt, från fylla på spolarvätska i bilen, till vattna blommorna, som för övrigt alltid Lasses jobb.... skit är vad det är.... Life sucks !
Du har absolut knäckt mängder av koder. Du har klarat av en hel del sen din man avled. Ställ dig framför en spegel och titta på dig själv och säg : jag duger som jag är och jag klarar mycket på egen hand. Beträffande vänner som inte hör av sig, så finns ett ordspråk som säger: i nöden prövas vännen så låt inte energitjuvar uppehålla dina tankar.
SvaraRaderaKram från Norrland.
Tack,, du har rätt, men det är svårt... de säger att jag är så stark, och jag kan inte se det, eller känna det. Precis, vänner i nöd och lust... kram på dig Norrland
SvaraRadera