Vardag

Så var den här igen, vardagen, man stiger upp, åker till jobbet, lunch, jobb, sen handla kanske, hem, sucka över alla fönsterkuvert som nu mer står i mitt namn.
Hur Lasse sakta suddas ut, i bilen fram och tillbaka till jobbet, hinner jag fundera en del, mest tänker jag på jobbiga saker, som sista gången han sa mitt namn..det tänker jag mycket på, klockan var mitt i natten, 02, och han ropar rätt ut, och jag vaknar med ett ryck, jag har fortfarande handen på hans arm, han ville gå på toaletten, än i dag vet jag inte hur jag grejade det, Lasse orkade inte gå, så han la sina tunna armar runt min nacke och jag lyfte över honom på rullaton som vi fått hyra, och sen backade jag ut, till toaletten, med droppställning, och kateterpåse.
Jag kan vakna ibland och vara övertygad att jag hörde han ropa igen, så pass att jag flyger upp sittandes och svarar jaaa, innan jag är riktigt är vaken, tills verkligheten hinner i fatt mig,  om natten när huset är tyst och stilla.
I kväll tände jag en brasa i kamin, och plötsligt känner jag en smekning/rörelse på ryggen, kändes precis som ha en sjal som gled ner för ryggen, flög väl upp, och titta mig omkring, ingen där, ingen sjal.... kanske hälsade Lasse på, jag bestämde att det var så.... om han visste hur mycket jag saknar honom, och hur mycket jag hade behövt honom nu....
Huset är inte mitt hem, det är bara där jag sover över,  tvingas stanna innan jag hittar mitt hem, inte vårat, mitt hem.... känns konstigt och ofattbart, och jobbigt att ha det framför mig, jag tycker jag far och flänger, lägenhetsvisning, köpa fågelfrön, slänga grejer på tippen, blocket annonser, allt går i ett.
Ändå mitt i allt när jag kan längta efter lugn och ro, så saknar jag de som försvunnit, inte alla, men det känns som hur det än blir så är man inte nöjd, varför är telefonen tyst, men jösses så det ringer, varför fick vi mycket mindre julkort, och så intalar jag att människor är rädda för ta kontakt, rädda för säga fel, göra fel, vad är fel ord, vad är att göra fel, jag hör min inre röst skrika.. Men gör något, vad som helt, säg något.....
Ikväll ska jag själv lyfta telefonluren och råda bot på mitt eget samvete,  ringa en vän, som jag har försakat, vilket jag skäms för, ta slag i saken, för jag kan också säga fel saker, göra fel, men jag står ut med det...
Förra veckan började jag jobba heltid, igen det gick lättare än jag trodde, är skit trött, men det får gå,   tiden räcker inte till, alltid,  men så är det väl för alla.
Be strong, Be good, Be there