lördag 28 september 2013

Arg

Jag blir arg, då och då, varför ska Lasse drabbas av cancer igen, jag blir arg på läkare, som säger att man har dragit en nitlott i livet, arg på människor, vänner som missköter sin hälsa, av ren slöhet, arg på orättvisa, arg på allt de som krånglar till vår vardag.
Arg på apoteket som måste beställa, just vår medicin, arg på parkeringsapparaten på sös som alltid är ur funktion, minst 2 gånger i veckan, arg arg arg
Jag blir avundsjuk på alla de som har sin mamma kvar, avundsjuk på de som alltid är friska, och ibland på de som verkar glida genom livet på en räkmacka....
Är det för mycket att önska god hälsa, välmående, jobb och att man klarar vardagens ups and downs !!
Jag ser på de lyckliga tu, som går igenom entren på sjukhuset med sitt nyfödda barn, så lyckliga de är, jag ser lyckliga par håller handen på väg någonstans, de kramas, skrattar....
Jag ser oron, och räddslan i ögonen på de som sitter vid sina älskade på avdelningen vi delar, jag möter anhöriga i korridoren, i samförstånd utan ord, ingen ler, vi stöttar våra kära, en kort nick,  vi delar kanske samma öde, vi ser ner i golvet, för att det är lättast så....
Jag blir arg på att solen skiner just idag, när mitt hjärta är tungt, blir avundsjuk på att livet går vidare där utanför fönstret, i morgon är en annan dag, kanske..

5 kommentarer:

  1. Jag förstår så väl att du ni är arga och avundsjuka på alla som är lyckliga och friska.
    Stor kram!

    SvaraRadera
  2. Såg att du sagt upp dig, Stort Grattis till nya äventyr.
    ja känns orättvist, och det är inte det att jag inte unnar andra att vara lycklig, bara att vi också vill vara som de andra..
    kram Ting kram

    SvaraRadera
  3. Jag förstår att du inte missunnar någon något. Jag förstår verkligen det.
    Stor kram!

    SvaraRadera
  4. Fast du får vara arg- det är helt ok. Att ni dragit nitlotten läkarna pratar om betyder just det, din rätt till ilska. F*n så orättvist helt enkelt. Det finns inget bra i cancer nånstans, det är bara orättvist och hemskt!

    Hittade hit via Ting. Tänker på er och önskar er allt gott, även om jag förstår att det låter som en klyscha:-(

    SvaraRadera
  5. Jag har hittat din blogg idag...känner så igen mig. Jag förlorade min mamma när jag var 24, det var en virusinfektion som satte sig på hjärtat tills lut. Pappa fick leukemi och dog för några år sedan. Och i höstas dog min man, en olycka, nu är jag ensam med våra två killar, ett hus att ta hand om (avlopp, gräsklippare, bilar och allt sånt).
    Skär i hjärtat när jag läser din/er story...
    Känner sååå igen mig i avundsjukan, jag har nog inte känt svartsjuka eller avundsjuka i hela mitt vuxna liv...men nu...par som har det bra, folk som har sin mamma och pappa som hjälper till med saker...
    Kram

    SvaraRadera