Just nu är jag nere igen, känner mig ensam, men samtidigt orkar jag inte sällskap heller.
Flickorna är ute på sitt, så det som brukar vara annandags mys, existerar inte i år.
Vi brukar gå i myskläder, äta julens rester, spela kort, eller spel, se massor med film tillsammans...
Nu finns ingenting.
Jag förstod att julen skulle bli jobbig, och väldigt annorlunda, men jag hade ju inte räknat med att vara ensam, samtidigt så förstår jag att alla har sitt, antagligen så tycker jag bara väldigt synd om mig själv.
Allt jag behöver göra är att lyfta på luren och ringa, men jag orkar inte ens prata med någon.
Det spelar ingen roll hur många jag pratar med, eller träffar,,, det är Lasse jag saknar och ingen kan liksom ge mig det, som han gjorde.
It sucks, big time.
läser dina ord, scrollar ner för att hitta anledningen till att din fina Lasse dog. Jag förlorade min far för ett par år sedan och min mamma sin livskamrat, nu kan jag förstå henne lite bättre när jag läser din ord..
SvaraRaderahoppas jag får följa dig, och ger dig härmed en kram
Förstår precis hur du känner dig. Det får ta tid Mari och dina riktiga vänner står kvar, även om du inte orkar prata med någon just nu. Många kramar !
SvaraRaderaUllies
Tack tjejer för er omtanke och era kramar.
SvaraRadera