Vad är sorg, är det att ha svårt att andas i mellanåt, känna paniken inom sig, att alla de saker som var självklara innan, är helt plötsligt ouppnåbara.
Är sorg, att man slutar bry sig över banala saker som skitiga fönster, sopa av uppfarten, att möblerna behövs poleras, är sorg att gråta i tid och otid, är sorg att hålla om fotografier, använda hans kläder, dricka upp whiskeyn, att ha ont i själen, så förbannat mycket att blodtrycket går upp.
Är sorg att tro man drunknar, fast man har näsan precis över vattenytan, att sova med öppna ögon, vad är det som river en från insidan.
Är sorg att känna sig ensam i ett rum fullt med människor, att inte möta blicken på dem man möter, smyga ut med soporna i mörkret, rädd för att möta någon, som inte vet.
Är sorg att sitta i mörkret, och en då känna hur det sticks i ögonen, att det tjuter i öronen, att inte ha ork eller vilja till någonting, vad gör man för att överleva, komma tillbaka till något som aldrig blir vad det varit, hur får man ork att skapa någonting nytt, gå vidare, andas, skratta, och njuta.
Varför är sorgen svart, varför inte brun, grå eller orange, den absolut inte rosa, röd eller blå...
Vad är motsatsen till sorg, när du alltid kommer att bära den med dig....
Åh, den sista meningen sticker i hjärtat gumman.
SvaraRaderaKram!
Ja gör ont i hela mig...kram söta Sarah
SvaraRaderaMin sorg är ju ej lika stor som din kanske men häromdagen kom jag på mig att stå och le vid ett minne med mamma ! Jag saknar henne ofantligt myckte men jag lever på minnena. Idag kommer mitt barndomshem bli sålt och det känns sååå jobbigt ! Det jag ville komma till är att när minnena blir till leenden så tror jag man kommit en bit ! Du kommer också dit Mari men det tar lite längre tid. Kram Annie
SvaraRadera