Bra dagar och mindre bra

Vissa dagar orkar jag inte ur sängen, bara att klä på sig, eller borsta ut håret, känns jobbigt,  man är trött, men kan inte sova,  varje sak är en kamp med sig själv,  mannen på begravningsbyrån sa att det är efter begravningen man börjar be arbeta sorgen,  det känns jättejobbigt, av erfarenhet så vet jag att det tar ett år, man måste gå igenom, alla årstider, alla högtider, sorgen kommer att lätta, men kommer alltid att finnas...jag kan känna avund på de som har sina  föräldrar och till och med mor och far föräldrar kvar, och nu är min make, min livskamrat, mitt halva vi borta, och jag undrar fortfarande hur jag ska ta mig igenom, hur flickorna ska ta sig igenom.....