Förstå, fatta, och inse

Med risk att bli tjatig, men jag fattar inte, varför, hur kan det bli så här, vad har vi någonsin gjort för ont.
Var nere vid båten idag, den ska upp på land om en vecka,  började plocka ihop, alla saker som ska bort, toalett artiklar, lyktor, kläder kastade tidningar, kastade kastruller, kastade allt som inte ska vara i en båt, har jag gett upp hoppet, näää eller kanske, ibland, ska man vara realist eller ska man blint hoppas,  jag vet inte, jag vet fan ingenting längre, utom att allt är skit, skit, skit...
Men vad är det jag vill förstå, jag vill förstå varför Lasse drabbas, får tumör, tumör tas bort, cellgifter, allt frid och fröjd, blodpropp, behandling, blodpropp, blodpropp....och när vi ser hans framsteg, dag för dag, tills domen kommer, men för fan, kunde inte skitgubben på gatan, fått en del, eller han som mördade sina barn, eller alla de som verkligen gör sig förtjänta av att drabbas av något som inte går att bota.... Nähej då vi tar en man som redan har mer än han mäktar med.
Jag satt i båten en stund, såg mig om kring, på de ny sydda dynorna i akter ruffen, på den nya stolen på styrbord sida, som Lasse var nöjd med ( har 3 stycken båtstolar i garaget som inte klarade testet)
Lasses låda med alla fiskedrag,  och så inser jag att det som ett helt annat liv, vi hade för länge sedan, vår båt är fylld med minnen om soliga dagar, om att fånga en gös mitt i natten, fiska kräftor, höra regnet  smattra mot taket, men också om motorproblem, att den läcker in vid luckan fram, om envisa mygg, och om våren ha hela sommaren framför sig... vi skulle inte byta bort en sekund av det.... vad finns det nu...