Sova

Det är svårt att sova, det är svårt att gå och lägga sig, så fort man blundar så ser jag Lasse, hur han ligger där i sängen...
Första natten hemma i Tisdags kväll, låg blev irriterad över att någon av grannarna verkade spela hög musik, tills jag inser att jag hör mina egna hjärtslag, dunkar i bröstet, och dunkar i huvudet.
Jag har migrän varje dag, inatt tog jag en tablett så jag fick sova, hela natten.
Det är så overkligt det här, jag tänker på allt som Lasse inte kommer att ta del av, han kommer inte få vara med när flickorna gifter sig, han kommer inte få bli morfar, han kommer aldrig fira min födelsedag,  han kommer aldrig se slutet på tv serien Revenge,  han kommer aldrig mer sucka när det sport på tv, som jag vill se, han kommer inte vara här för oss när vi behöver honom som mest.
När min mamma gick bort, var det Lasse som tog hand om mig, vem ska ta han om mig nu, det är skönt att våra barn är vuxna, men det är så otroligt orättvist att de mist sin pappa i 21 och 24 års ålder.
Och som mamma, förlora sin son, måste vara det värsta en mamma kan gå igenom.
Jag tar tag i något varje dag, som måste göras, men en då känner mig stressad över det som ligger framför mig,  bilen, båten, huset, alla saker vi måste fixa med begravning, och boupptäckning, Men vi är väl omhändertagna, vi har vänner som kommer med mat, många som ringer, många som erbjuder sin hjälp...
Jag hoppas vi kommer att kunna sova i natt, speciellt för S som är skör och väldigt ledsen..
Jag önskar att jag kunde trolla bort allt det onda...